Är det det vanliga med kopruttarna och äta mindre kött?

#1 Läs eller lyssna! Vi har alla mycket att lära!

Vill inte om det är samma gamla. 😋

Och är du inte snäll mot mig får du inga frön! 😜😉

Hittade en artikel. Stämmer det som står där, att de bara körde en enda vecka? En vecka skulle jag klara på under hundringen. Men inte en hundring i veckan under längre tid.

Av det som syns på bilden skulle jag kunna tänka mig att äta rätt mycket, men de processade grejerna skulle gå bort för mig. Och tvåkilospåsen med socker också.

https://www.allas.se/ekonomi/asas-familj-testade-pa-att-ata-for-endast-tusen-kronor-i-veckan/11365720

#5: Läste artikeln och gud så spännande! Verkligen ett bra experiment och bra metod för att bli mer miljömedveten!

Många underskattar vad framförallt kött gör med miljön.

#5 En vecka på 1000:- hade nog dom flesta klarat, men eftersom dom är 4 personer i den familjen, så måste vi ju anpassa summan efter hur många vi är i hushållet. Om vi lever ensamma, så blir det ju 250:-/vecka. Dom gjorde inte av med hela sockerpaketet på den veckan. Det var en en familj till som var med i experimentet och nej, dom körde inte bara en vecka. Det intressanta är hur tankegångarna gick och vad som hände med den personliga hälsan och att den planetära hälsan skulle bli mycket bättre om dom flesta av oss åt på det viset.
Jag köper aldrig lättprodukter och ett paket socker räcker i minst ett år för mig. Jag använder endast socker när jag gör kvass på frukt och bär och om jag bakar något bakverk, som t ex kanelbullar eller någon bärpaj. Vilket jag gör några gånger om året.
Läs hela boken och kika även på EAT-Lancetrapporten.
#6 Javisst är det spännande och jag tycker att det är tankeväckande 😊 Tycker också att det var intressant hur mycket det betyder att vi köper mer ekologiska (mat)varor.

OK, bra att de höll på längre tid annars hade det varit lite konstigt.

Sorry, men då kommer jag inte att läsa den. Är helt med på att något måste göras, men inte vad/hur det ska göras. Bli så trött på alla siffror som grundars sig på att vi ska fortsätta göra saker som vi gör dem nu. T.ex. djurhållning. I min bok är det det industriella jordbruket som är boven, både vad gäller kött och vegetabilier. Men det ska vi inte ändra på. Nej, om man kommer fram till att t.ex. kött är dåligt, då ska vi konsumera mindre kött. Inte framställa det på ett mindre dåligt sätt.

Ser man bara till plånboken så är det klart att bönor är grejen. Eller pasta och ketchup som en del levde på när jag pluggade. Men för att klara hälsan måste man titta på lite mer än plånboken. De skulle nog ha ätit mera ägg åtminstone. Och mer färska grönsaker, t.ex. vitkål är ju billigt. Då får man C-vitamin, den enda vitamin ägg saknar. Nu förutsätter jag att bilden jag hittar verkligen visar hur de åt, men det kanske den inte gör?

"Nej, om man kommer fram till att t.ex. kött är dåligt, då ska vi konsumera mindre kött. Inte framställa det på ett mindre dåligt sätt." Vad menar du med det?

Att kött har skyhög klimatpåverkan vs om vi skulle direkt konsumera växtligheter istället för att föda upp djur på det är ju ett faktum. Det har forskningen bevisat länge.

Nej. Det har bara bevisats att det är är så om man föder upp djur som vi gör nu. En stor del av miljöpåverkan kommer från energiåtgången, både som el och diesel. Dessutom jämför man ofta miljöpåverkan per kilo produkt. Men kan inte jämföra ett kg vitål och ett kg fläsk på det sättet. Man står sig liksom lite längre på fläsket. En utegris innebär ingen miljöbelastning. Mer än i slutsteget förstås, transporter och så. Men småskalighet kan hjälpa till där också.

Vad gäller kopruttarna så ser man inte till hur mycket pruttar som försvunnit iom att vi mer eller mindre utrotat det betande klövvilt som en gång fanns på jorden. Det är inte säkert totalen ökat.

Jag räknade en gång på det där. Tog USA iom att det är ett ungt land och därmed lättare att hitta siffror. Biomassan kor i USA idag är obetydligt högre en biomassan bufflar som man beräknar fanns innan kontinenten koloniserades. Och det är inte bara bufflarna som försvunnit.

Och hälsan då? Processad mat är inte bra, det får vi lära oss varje dag. Jag ser flera högprocessade produkter på bilden, t.ex. tofu och nån mjölkersättning. Och sojabönor, som iofs inte är processade, men regnskog skövlas för att odla dem och de är antagligen ingen hälsokost ofermenterade. Ingen kultur har ätit oprocessade sojabönor tidigare. Det finns nog skäl till det.

Lägg till det att vegetabiliskt protein inte är likvärdigt med animaliskt. Nu pratar jag inte om fullvärdigt protein eller inte. Vi har svårare att tillgodogöra oss det vegetabiliska och behöver alltså äta mer av det.

Det är inte så enkelt som att veg är bra, kött är dåligt.

Det blir lite som debatten om plast. Plast är dåligt, visst. Men vad gör man? Miljöpartiet fick igenom att vi måste använda papperspåsar för kompostavfall. Så man utvecklar en papperspåse som ska stå emot fukt. Men tillverkar alltså en helt ny produkt för detta. Påsarna är stentunga, en hel bunt känns att bära! Dessa transporteras sedan land och rike runt och konsumenterna måste i de flesta fall ta sig någonstans för att hämta dem. Det blir det bilpruttar av.

Hur smart är det jämfört med att fortsätta som vi gjorde innan? Tror det var väldigt få som köpte nya plastpåsar speciellt för detta bruk. Man tog en lämplig påse man redan hade. Man återanvände alltså en befintlig produkt. Den sorterades sedan ut och togs om hand på lämpligt sätt på sopstationen. Efter att ha fyllt två funktioner istället för en.

Rimligtvis medför papperspåsarna en ytterligar belastning på miljön, för se de där plastpåsarna vi använde förut, de finns kvar. Men nu gör de bara ett jobb och istället tillverkaras och tranporteras en helt ny produkt.

#10: "Det har bara bevisats att det är är så om man föder upp djur som vi gör nu. En stor del av miljöpåverkan kommer från energiåtgången, både som el och diesel. Dessutom jämför man ofta miljöpåverkan per kilo produkt. Men kan inte jämföra ett kg vitål och ett kg fläsk på det sättet."

Låt oss ta exempel vitkål. Hur många kg vitkål behöver en ko för att födas upp till slaktstorlek? Hur många människor kan du mata med mängden kött kon ger dig vs hur många människor kan du mata med vitkålen?

Och angående närningsämnen finns det även där direktare vägar att få relevanta ämnen än via kött. :D

Det jag syftade på i min kommentar hade ENBART med hur mycket mer till exempel soja som går åt för att föda upp kor jämtemot om vi direkt skulle konsumera sojan själva.

För att få i sig 20 g protein kan man äta 102 gram fläskkotlett eller 222 gram bondbönor. Vi måste alltså äta betydlig mer av bönor för att få i oss det protein vi behöver.
https://svensktkott.se/om-kott/kott-och-halsa/protein/
Sedan har vi andra näringsämnen som t ex järn och olika aminosyror.
Visst kan vi trycka i oss kosttillskott men det finns nackdelar med det också.
Det ena är att alla tabletter innehåller mer än näringsämnet de skall ge. Det är stabilisatorer och hjälpämnen av olika slag.
Allt detta görs i fabriker som kostar el, vatten och mark. De förpackas i plastburkar och skickas långa vägar i kartonger. Klimatsmart? Tycker inte det.
Jag känner mig lite tveksam till vissa val den där familjen har gjort. Jag skulle inte må bra på den kosten de visar på bilden, förutom de frukt och grönt som de valt. Jag skulle inte heller klara mig på den budgeten även om jag bakar allt bröd själv, eftersom jag inte tål gluten och allt man behöver då är mycket dyrare än vetemjöl.
Och är det verkligen bättre för miljön att dricka havremjölk istället för komjölk? En till fabrik, flera förpackningar, mera transporter. (Ja, mjölk skall också förpackas och transporteras, men det gör den ju ändå eftersom många ändå använder mjölk.)
Havremjölk räknas hur som helst till ultraprocessad mat som inte är nyttig för oss. Det måste gå åt mycket mer energi att framställa det (och dess tillsatser) än att bara pastörisera mjölk.
Är det verkligen bättre för miljön att äta bacon än en bit karré? Bacon är också ultraprocessad mat, och det går också åt mycket mer energi att framställa bacon än att bara laga till en köttbit.
Och soja är jag verkligen tveksam till som människoföda. Fermenterad soja har jag inga problem med, men sojabönor är enligt en del forskare inte nyttigt för oss människor – som Hemul påpekar så har inget folk tidigare ätit det oprocessat. Ultraprocessad soja som i alla dessa köttsubstitut med sina många tillsatser är inte heller nyttigt. Och det görs i flera fabriker, med mera förpackningar och mera transporter.
Bl a sojaodling är också en stor bov när det gäller monokulturer som håller på att utrota våra pollinerande insekter. Jag vet att man idag odlar mycket soja för att ge till djur i djurfabriker, men skulle vi människor äta det istället för kött behövs det lika stora odlingar. Kom ihåg från exemplet ovan att vi måste äta ungefär dubbelt så mycket av bönor för att få i oss samma mängd protein som i kött. Och jag tycker inte heller att kor skall äta det, kor skall äta gräs, blommor och blad.
Och apropå pruttar så läste jag häromdagen att vilda idisslare också pruttar och släpper ut flera ton metangaser. https://www.svd.se/a/M79xPB/oanad-klimatbov-pruttar-ut-miljoner-ton-metan. Skall vi utrota dem också?
Jag tror att en stor bov i att maten påverkar klimatet så negativt är all denna stordrift. En bonde som har olika sorts djur och odlar olika sorters grödor är mycket bättre för klimatet. Dels används djurens gödsel i jordbruket, man slipper en hel del transporter på så sätt. Bönder vet också mycket om växelbruk och växtföljd och ser till att inte utarma jorden.
Naturligtvis blir själva maten dyrare, men vad får vi inte betala i form av försämrat klimat, och försämrad hälsa på grund av alla tillsatser. Det är en kostnad vi inte alltid räknar med för den kommer på skattsedeln. Men den personliga ohälsan känns.
Jag har lyckan att kunna köpa gräsbeteskött från en lokal bonde och jag vet att inte alla kan det, men många fler skulle kunna det om bonden bara får betalt. Det växer ju också upp s k REKO-ringar lite varstans i landet där man kan köpa lokalproducerat, och det dyker upp allt fler företag som har nätförsäljning med hemkörning.
Det läggs ner allt fler jordbruk i Sverige, 1976 fanns det 130 955 jordbruksföretag med åkermark i Sverige. År 2025 fanns det i stället 54 723. En del har förstås blivit uppköpta och sammanslagna, men det säger något ändå om hur illa det är med jordbruket i Sverige och hur tufft lantbrukarna har det. Nu är många i pensionsåldern och har ingen efterträdare – det är faktiskt allvarligt och ett tecken på hur styvmoderligt behandlade de är.
Jag var i en annan diskussion om det där med kött och fick som argument att det inte på långa vägar finns betesmark på jorden för all boskap som skulle krävas för att föda alla med kött. Jag kan inte kolla det och vet inte hur man räknat ut det. Men jag vet att både kor, får och getter inte bara behöver öppna hagar, de kan beta löv och sly. Jag har sett experiment där man släppt ut kor i en öken och fått den att grönska på grund av hur korna bearbetar marken, släpper gödsel etc. De har skapat sin egen betesmark.
Jag tror också att vi kan klara oss på mycket mindre kött än vi traditionellt ätit. (Just nu råder man dock äldre att äta mer protein än tidigare rekommendationer.) Kött blir såklart dyrare med kvalitetsuppfödning, men äter man mindre går det kanske på ett ut. Man kan låta grönsaker vara huvudsaken på tallriken och kött ett tillbehör istället för tvärtom.
Jag har personligen provat kost utan kött ett tag för många år sedan för att se om det skulle hjälpa min hälsa – men det blev precis tvärtom, trots att jag räknade noga och även åt kosttillskott.
Och apropå klimat så säger man i Spanien om sommarens bränder att en stor orsak till att de spridit sig så mycket nu är att många bönder och landägare övergett landsbygden och flyttat in till städerna varför landsbygden förbuskats och skapat mycket brännbar växtlighet.
Det finns många idéer om hur vi bäst lever för att skapa en hållbar värld, och visst vill vi alla rädda jorden och så skönt det vore om det fanns ett enkelt sätt. Jag tror tyvärr att vi inte har alla fakta än, det här med bränderna var ju något helt nytt, och det finns säkert många andra fakta som ännu inte visat sig. Det är en komplicerad ekvation.

#12 I stort sett instämmer jag med dig. Dock tycker jag att det är intressant att lyfta fram och ta upp den här typen av experiment, för då måste vi reflektera och vi lär lite nytt längs vägen. Jag som inte kan dricka mjölk, ens i små mängder är tacksam för att det finns växtbaserade alternativ till t ex kaffet, men det är faktiskt enkelt att göra egen havremjölk.
Naturligtvis har vi inte alla fakta än, men var och en får göra så gott en kan.

#13: Absolut intressant att tänka i olika banor och prova olika sätt. Vi lär oss hela tiden, även av misstag. Det är ju omöjligt att alltid veta vilka konsekvenser våra handlingar får. Jag har respekt för de som provar olika sätt och faktiskt gör uppoffringar.
Tänket är rätt, även om inte alla val blir rätt på en gång.
Gör du din havre- eller mandelmjölk själv slipper du ju alla tillsatser.

#11: Fel fråga. Rätt fråga är hur många kilo gräs behöver en ko under sin livstid. 😉

Kor är utvecklade för att äta gräs. Inte kraftfoder och godis(!) som de faktiskt matas med ibland.

#13: Visst är det intressant. Och människor kan äta veggo eller övervägande veggo av flera skäl. Rädda jorden är ett (vilket jag då inte tror på). Ekonomi och etiska själ är andra, vilka båda jag respekterar.

Köttdiet kan nog aldrig bli lika billigt som en diet baserad på bönor. Men det behöver inte bli så dyrt heller. För att klargöra, jag har ätit lågkolhydratkost i över 20 år. Moderat, inte LCHF. Äter en del rotfukter, även potatis, och frukt. Inte bröd och socker mer än i undantagsfall.

Jag gav mig fan på att inte öka mina matkostnader när inflationen satt igång. Och det har jag i princip klarat. Ligger fortfarande under 2000/mån. Då tycker jag jag unnar mig en del lyx ändå. Vad jag gjort är att jag blivit ännu effektivare på att handla på extrapris och kolla kort datum-lådorna. Och köpt en större frys. Har blivit lite av en sport att handla billigt faktiskt. Tycker det är kul. Har stenkoll på vilken kedja som har bäst och billigast av standardvaror. 😛

Ser det som en investering nästan. Tror jag köpte över 10 pkt svenskt smör när Lidl sålde för jag tror det var 29 kr nånting nyligen. Står sig fint i frysen.

Man tror lätt att kött är det dyra. Och det är det om man köper oxfilé och sånt ofta. Men vad man sällan tänker på är att bröd, konstiga såser, halvfabrikat, processat generellt (som tofu t.ex.) blir jäkligt dyrt när man lägger ihop det. Och sånt köper jag inte alls. Det enda processade jag köper är nog mejeri (jo, det är också processat). Jo, oliver också! Bönor äter jag ibland, men jag kokar mina egna, inga tetror med färdigkokta (de har dessutom förlorat mycket av sin nyttighet, vilket nog många inte vet).

Det tråkiga är att för de som har det riktigt knapert och har svårt att få pengarna att räcka månaden ut funkar inte min metod. Man måste ha pengar för att kunna spara pengar. Man kan inte köpa t.ex. 10 pkt smör om man bara har nån hundring kvar och det är en vecka kvar på månaden. Så mitt tips är att försöka spara ivf lite varje månad tills man har en buffert på i varje fall nån tusing. Sen kan man börja handla billigt.

Och det här med många bäckar små funkar faktiskt. Man kan tycka att nån krona på mjölken kvittar. Men om man tillämpar det på allt man köper och ser det över ett år så blir det mycket pengar! De är som faktiskt som alla de har influerarna som försöker bli ekonomiskt oberoende säger - grunden är inte att tjäna mera utan att göra av med mindre.

Oops! Nu blev det ett inlägg med spartips. Det var inte riktigt meningen. Men varav hjärtat är fullt… 😄

#16 Visst behöver man ha en liten buffert för att kunna utnyttja många extrapriser. Du har så rätt bl a angående många bäckar små! T ex så köper jag mycket sällan inköpskassar, utan syr av spilltyg och köper 10-kronorskassar, som jag sedan använder i flera år.

Helt rätt! Och köper man vanliga ICA-kassar kan de faktiskt återanvändas säkert 100 ggr minst. Skrämmande att se vad en del slänger i soptunnan. En sprillans ICA-kasse varje gång. Hua. Det fick jag faktiskt lära mig hemma redan. Mamma köpte plastkassar, men sen återanvändes de. Fick skäll när jag glömt ta med mig kasse och tvingats köpa en ny.

Enda gången jag köper nya såna är i princip när det är svampsäsong. Då vill jag ha nya, fräscha och starka. Nä, jag plocker inte svamp i plastkassar - om jag inte måste. Trattisar och trumpeter som man ju kan hitta enorma mängder av klarar en stund i plastpåse. Och man kan bara bära så många korgar. D.v.s. 2. 😄