Min man pratar alltid om ett vedervärdigt minne från när han var på sjön och kocken hade gjort köttfärsfyllda paprikor. Ingen av besättningen åt och han kan fortfarande prata om denna måltid trots att det är över 40 år sedan😃

När jag var runt 13 år var jag på besök hon en brevvän.Hennes mamma hade fått för sig att jag älskade stekt sill så det serverades.Det var ju bara att äta och se glad ut.

Gravid och superhungrid var jag hos en bekant som lovade att servera mat.Det blte en kopp the och en hård macka med messmör.Hårt bröd gillar jag inte messmör kan jag bara inte äta.

För rätt många år sedan var jag och en kollega i Paris och jobbade ett par dagar. När vi jobbat klart första dagen så ville min kollega absolut att vi skulle gå till Eiffeltornet, för som hon sa "har jag äntligen kommit till Paris vill jag se Eiffeltornet". Vi kollade kartan och konstaterade att det bara var att följa Champs Elysée och sedan korsa Seine när vi nått ungefär till Triumfbågen.

Kartan visade dock inte hur lång Champs Elysée är, så det tog oss nära två timmar innan vi slutligen nådde Eiffeltornet. Då var klockan åtta på kvällen, och vi hade inte ätit sedan lunch. Vi tänkte hela tiden att vi skulle äta något på vägen dit, men vi hittade ingen restaurang som lockade. Antingen var de alldeles för "fina" (och dyra) för oss, eller så var det typ MacDonald's.

Så när vi hade klarat av Eiffeltornet (till min stora fasa, eftersom jag är extremt höjdrädd) bestämde vi oss för att ta Metron tillbaka till hotellet och se om vi hittade någon restaurang där i närheten. Det gjorde vi tack och lov och det var en väldigt mysig liten italiensk restaurang. Klockan var då närmare tio på kvällen och vi var rejält hungriga. Tror dock inte att det var enbart därför, men den pastan jag fick då är den godaste jag ätit någonsin.

Jag studerade både menyn och tallriken noga för att försöka se vilka ingredienser det var. När jag sedan kom hem försökte jag återskapa rätten, och jag kom faktiskt rätt nära. Så jag kallar den Pasta Parisienne, och lagar den lite då och då. (Nu blev jag sugen på att göra den igen.) 😋

Egentligen ska det vara spagetti eller linguini till rätten, men när jag lagade den och tog fotot hade jag inte det hemma.

Jag var med jobbet i Dubrovnik och åt den absolut godaste skaldjursrisotton jag ätit i hela mitt liv och förmodligen aldrig mer.
Jag åt den två kvällar i rad och mina jobbarkompisar skrattade men jag ångrar mig inte😉

Mina absolut värsta matminnen är alla surströmmingsfester. Jag har ätit precis som rekommenderat med norrländska mandelpotatis ,hackad rödlök och gott tunnbröd men inte f*n hjälper det😃

Kan inte minnas något särskilt matminne som är det värsta, eller också har jag förträngt det. 😊

Det jag kommer att tänka på är en midsommar för många år sedan när min kompis och jag var på en stor, privat fest. Trodde att det skulle serveras lite tillbehör också, och inte bara sill och potatis. Det gjorde det dock inte utan det var bara tre sorters sill, och så färskpotatis till den.

Jag tål inte sill, men jag försökte ändå att äta lite av den. (Enda gången jag gjort det.) Det gick inte alls, för jag kunde bara inte svälja utan att kräkreflexen satte in. Så jag fick spotta ut sillbiten lite diskret. Fick äta mig mätt på potatisen istället, och som väl var så serverades det jordgubbar till efterrätt. 😊

Jag minns en midsommar hos ett par vänner med matjessill och gammal potatis som var alldeles mjuk med långa groddar när vi skulle tillaga den.
Inte nog med det så serverades vispad grädde med socker i till😝

Det enda ätbara var sillen och gräslöken.

åh, jag har mängder! mina föräldrar har aldrig egentligen gillat att laga mat, men ändå har jag så fina minnen kring just mat. mest kanske för att alla stora saker och högtider alltid har kretsat kring mat och underbart sällskap sedan så länge jag kan minnas. lagom med alkohol där ingen blivit påverkad, timmar av prat och skratt och gemenskap. stora öron vid bordet när man fick vara med de vuxna, och runt det maten… inga överflöd och fina, storslagna rätter, utan mer sammankomsten. kan nästan känna smaken av farmors söndagsstek med potatis och äppelmos, eller kåldolmar. och vid jul när vi alltid hade lillejul och hennes radhus doftade av pepparkaka, gran och lutfisk. ljuvliga minnen!
samma med julskinkan, som alltid gjordes kvällen innan julafton. man tassade upp på kvällen till pappa när den togs ur ugnen och han gjorde en skinkmacka med varm julskinka och senap och så satt vi där i mörkret kvällen innan julafton och åt.
Eller mammas pannbiff… jag får inte samma smak, hur jag än gör! mormors äggost, som blev mammas äggost och som nu blir min äggost. ett arv och ett recept som vandrar genom leden, från Åstol där mormor växte upp.

Självklart har jag även dåliga matminnen, som maten jag åt och blev matförgiftad av på Menorca. men över lag är mina matminnen mest kopplat till mina fina minnen. Jag koppas jag kan förmedla samma till mina barn.

Kom precis på ett matminne från min barndom. Det var nyårsafton och min mor hade gjort en efterrätt efter ett helt nytt recept hon hittat, nämligen citronfromage.

När jag gick syn på den blev jag väldigt besviken och sa "ska vi äta gummitårta?". Vad jag minns tyckte jag inte den var särskilt god, även om den inte smakade gummi. De vuxna tyckte däremot om den, och "gummitårtan" blev jag påmind om av dem länge efteråt.

#9 Jag gör också samma äggost som min mormor och mamma.
Mormor föddes på Orust😊

#6: Jag älskar surströmming. Men jag tror att man ska vara uppvuxen med det . Jag är norrlänning och äter det mer än gärna. Men då jag bor i parhus, så vill jag inte förpesta luften för närmsta granne. Så det blir inte så ofta som jag skulle önska.

Jag bodde ett tag i Norrland som barn och skulle följa med en kompis hem över helgen. Hennes mamma skulle göra sig till och gjorde palt - något som jag bara inte kunde med. Minns faktiskt inte hur jag tog mig igenom den middan. Vågade aldrig mer åka dit i alla fall.

Jag åt Haggis på en skottsk restaurant i London en gång för längesedan och minns att jag tyckte det var ljuvligt gott.

#13: Som norrlänning så gillar jag palt, men skulle inte äta det numera då det innehåller nästan bara mjöl.