👍

Rädslan för "processad" mat, har gått helt över styr och är i mina ögon främst ett tecken på att vi vant oss vid hur bra vi har det. Bara den som vet att det varje dag finns ett överflöd av mat, har råd att bli upprörd över "processad" mat.

Man skulle behöva ett bättre ord för vad dom flesta faktiskt menar när dom säger "processad mat".

Egentligen också för "snabbmat", som blivit synonymt med onyttig mat, men så behöver det ju faktiskt inte alls bara.

Däremot så finns det uppenbart mat som både normalt kallas både processad och snabbmat som inte är bra.

#2 Det har blivit negativa ord som vi slänger oss med utan att egentligen begripa innebörden.

#3: Ja. Men kanske också en slags statussymbol? Visa hur bra och medveten man är som undviker socker och processad mat?

Man kan föreställa hur reaktionerna varit på 1800-talet om dom visste att deras framtida släktingar skulle vara emot att kunna odla mat som är mindre känsligt för väderfenomen, odla mer mat på samma yta, som håller längre utan att bli dålig och som smakar mer.

Det är ju typ vad modern mat-snobbism faktiskt är emot.

#4: Vad skulle man ha sagt på 1800-talet, ifall dom visste att många numera köper mat med kemikalier och annat "skräp" för att snabbt kunna laga till? Att många produkter är oäkta och knappats ens liknar det som påstås?
Att vara emot sån mat, kallar jag inte mat-snobbism, utan vettigt tänkande.

#5: Ge konkreta exempel så ska jag försöka bemöta det istället för att (förmodligen felaktigt) gissa vad du tänker på.

Men generellt tror jag dom skulle vara så tacksamma över att endast behöva lägga 10-15 % av sin inkomst på mat, istället för 50-70 %, att dom skulle se nära på alla förändringar som ett mirakel och värt det trots vissa negativa sidoeffekter för enskilda produkter.

Dom skulle säkert också fullständigt häpna över hur enkelt det var att få tag på denna prisvärda mat, jämfört med hur dom hade det.

Jag tror dom knappt skulle tro sina ögon när dom ser hur enkelt det är att få näringsrik kost året om.

Jag tror dom skulle älska att slippa salta eller göra inläggningar av alla färskvaror för att kunna undvika att dom möglade innan vintern.

Och generellt tror jag dom skulle ta sig för pannan och undra vad det är för bortskämda monster som gnäller på detta.

Hur tror du dom skulle reagera?

Is gjord i frys, till skillnad från skuren ur en sjö eller glaciär, sågs som oäkta och onaturlig när elektrisk frys lanserades.

”Naturlig” är extremt trendkänsligt.

Mat-historia är otroligt intressant. Speciellt tycker jag personligen just ämnet ”naturligt” är extra intressant.

Konstgödsel är också rätt bra grej om man vill ha mat till alla. Inte utan problem, men problemen utan konstgödsel är nog väldigt mycket större så länge man fakriskt vill att folk ska ha mat och inte svälta.

På tal om kemikalier och negativa bieffekter.

#6:

Jag kan ge dig ett par typiska exempel.

Kallpressade oprocessade matoljor innehåller nyttiga omättade fettsyror (Omega 3-6-9). Dessa behövs i cellmembranen, t.ex. för att reglera inflammationer. Sådana matoljor är rika på fettlösliga vitaminer, speciellt vitamin E, som bland annat är en viktig antioxidant. Sådana matoljor innehåller nyttiga växtämnen som t.ex. polyfenoler. De bevarar sin naturliga färg, aroma och smak.

Processade fettsyror framställs genom en industriell metod som ofta innefattar höga temperaturer, kemiska lösningsmedel och raffinering. Värme och kemikalier kan förstöra naturliga antioxidanter, vitaminer (som E-vitamin) och essentiella fettsyror.

Raffinering minskar mängden vitamin E, polyfenoler och andra antioxidanter som är viktiga för cellskydd.

Värmebehandling kan leda till oxiderade fetter, vilket har kopplats till ökad risk för inflammation och hjärt-kärlsjukdomar.

Resultatet blir en försämring av både näringsvärde och smak, samt risk för hälsoskadliga biprodukter.

Sammanfattat kan man säga att processade matoljor ökar inflammation, oxidation, höjer LDL kolesterol, minskar HDL och stör kroppens förmåga att reglera inflammationer. De ökar risken för hjärt kärl sjukdomar.

Naturliga kallpressade matoljor innehåller ämnen som har antinflammatoriska, antioxidativa och hjärtskyddande egenskaper, som höjer HDL. Kroppen kan lättare tillgodogöra sig naturliga oljor.

Med raffinerade spannmål är det samma sak. Vid raffinering går vitaminer, mineraler och spårelement förlorade. De innehåller mindre kostfiber, vad som gör att det lättare kan bli blodsockersvängningar. De mättar sämre och kortare tid. Ofta tillsätts socker och dåliga fetter. Hög konsumtion kopplas till ökad risk för typ 2-diabetes, övervikt och hjärtbesvär.

Man äter alltså inte nyttigt pga att det är en statussymbol, utan för att må bra och vara frisk och stark.

#9: Just detta exempel är ju extremt enkelt att välja det bättre alternativet.

Men bra exempel på när samma produkt kan bli bättre och sämre där främsta skillnaden sannolikt är pris.

Har man råd kan man enkelt välja den bättre oljan. Är det bättre eller sämre att övriga får tillgång till sämre matolja, eller ingen alls?

Nu är det väl då värt att kolla om tillgängligheten av dessa fantastiska produkter för gemena man på 1800-talet, vad gäller matlagning?

#10:

På 1800-talet var växtoljor inte vanliga. Det var smör och ister som användes som matoljor. Olivolja användes som medicin och fanns att köpa på apoteket.

Sen är det upp till en själv var man vill spara pengar. Tänk hur många som hellre spenderar pengar för den nyaste smartphonen, moderna kläder, en bra bil, semester och liknande och sen väljer de att äta vitt bröd, vit pasta och processade oljor. Skulle de ha mer kunskap om mat och vilka effekter på kroppen som olika sorters livsmedel har, skulle de föredra att spara med andra saker.

Du är ju inte fattig. Vilken mat väljer du?

#11: Nä precis. Så frågan är då om det hade varit bättre för människor på 1800-talet att få billig tillgång till oljor, även om dom är processade på negativa sätt, eller att dom inte har dom alls?

För min egen del så väljer jag utifrån vad jag vill ha, påverkan på kropp, påverkan på klimat, pris. Inte alltid i den ordningen, men ganska ofta.

Men jag vill mycket hellre att det finns mer tålig mat, som går att odla i mer extrema klimat, som håller längre, tack vare teknik som crispr (genmanipulering) än att folk inte har mat.

Jag tänker inte förneka andra rätten till nödvändiga produkter, för att jag minsann har råd att vara petig.

Det är generellt, inte bara mat. Jag köpte tidigt elbil för att det är bättre, objektivt av vissa skäl, subjektivt av andra. Men jag skulle aldrig förneka någon som inte kan betala det att ha en bil, eftersom begagnatmarknaden än så länge fortfarande är billigare för fossilbilar som orsakar luftföroreningar och klimatproblem.

Och jag hoppas att genom att vara tidigt ute med bättre val, kan jag på små sätt hjälpa till att driva ner priserna så att det blir mer tillgängligt för alla.

Men att jag skulle aldrig välja opastöriserad mjölk för att det är fult och ohippt med processad mat. T ex.

#12:

På 1800-talet använde man som sagt smör och ister och för sallader använde man gräddbaserade såser. Fast jag inte anser att smör och grädde är nyttiga livsmedel. skulle jag föredra smör och grädde framför processade oljor och margarin.

Jag använder kallpressad olivolja för sallader och för allt annat som inte måste hettas upp. För stekpannan föredrar jag kallpressad kokosolja, eftersom den är nyttigare än smör. Men smör skulle vara mitt andra val om kokosolja inte skulle finnas.

På 1800-talet var fullkorn normen, inte för att man visste att det var nyttigt, utan för att det var det man hade. Vanligtvist råg, korn och havre. Vitt vetemjöl var mycket dyrt.

Jag skulle heller inte dricka opasteriserad mjölk. Men jag konsumerar heller inte mycket pastoriserad mjölk, bara en skvätt i müslit. Mjölk räknar jag inte till de nyttiga livsmedel. Nuförtiden proppas kossor fullt med hormoner, som sen hamnar i mjölken. Det var förr i tiden inte fallet.

#13: Kokosolja är inte så nyttigt som man tidigare trott. Plus de långa transporterna gör den sämre ur klimatsynpunkt.

Olivolja är mycket tålig att hettas upp.

Både kokosoljans förträfflighet och att olivolja skulle ”gå sönder” av att hettas upp var väldigt trendiga åsikter för 7-10 år sedan. Men som men mycket annat förändras kunskapsläget, men myter och vanor lever kvar.

(Ofrivilliga?) bra exempel på hur ”naturligt” och ”nyttigt” är trendkänsligt och kan bli trendigt utan djupare research, eller fortsätta dras med åsikter även fast kunskapen nu säger annat.

Jag tycker dessa åsikter ofta speglar vad som marknadsförs av företag och influensers än bestående faktabaserad kunskap.

T ex hur mycket bröd som ”rekommenderades” per dag, hur ”farliga” ägg var, att fett är dåligt, etc.

Jag tycker att Condor har gett en mycket bra förklaring och har inte mycket att tillägga, annat än att exempelvis nämna genmanipulerad frukt som bara sen 50-talet numera är dubbelt så stora. Samt besprutat så hållbarheten är enorm. Ett annat exempel är sylt och kräm som knappt innehåller alls det som sägs. Hallonsylt utan hallon, bara smakämnen. Man baxnar när man läser innehållsförteckningen på varor. Inga varor är äkta längre. Det är bara en massa tillsatser. Detta är vad vi ger våra barn. Inte konstigt att t.o.m små barn får diabetes typ två som tidigare var sjukdom för äldre. Vart är vi på väg??? Skrämmande.

#15: Hur hade barnen det på 1800-talet vad gäller mat? Var det bättre eller sämre?

#16: Självklart så hade människorna på 18oo-talet det mycket sämre. Men med tanke på vår utveckling och nya möjligheter, så är det ändå skrämmande som det är nu på 2000-talet. Med bra forskning, så har man nu kunnat utrota och avhjälpa sjukdomar som man tidigare dog av, men tänk om man även kunde förebygga dessa sjukdomar, bara genom att istället undvika vad som framkallar dessa sjukdomar. Som att undvika alla dessa kemikalier som vi får i oss. Tillsatser i mat, som tillsätts bara för att det är billigare i tillverkning. Smakämnen är billigare än exempelvis hallon.
Jag är 76 år och mår bättre än någonsin. Har inga sjukdomar, äter inga mediciner är m.a.o. fullt frisk. Det tillskriver jag min livsstil (självklart också bra gener)
Är LCHF-are sen snart 20 år tillbaka. Lagar all mat från grunden, bakar mitt bröd. Hemma hos mej finns ex. INTE socker eller vetemjöl . Köper aldrig färdiglagad mat. Och läser alltid innehållsdeklarationerna. Ratar många produkter. Min son och hans familj lever på samma sätt.

#14:

Olivolja innehåller mest enkelomättade fettsyror. Dessa tål hetta bättre än fleromättade fettsyror men inte lika bra som mättade fettsyror (kokosolja).

Även om rökpunkten för kokosolja inte är så värst mycket högre än olivolja, så tål kokosoljan att bli upphettad över längre tid än olivolja eftersom den är stabbilare. När olivoljan redan börjar att bilda oönskade ämnen, är kokosoljan fortfarande stabil och bildar heller inga transfetter. Kokosoljan kan till och med hettas upp flera ggr.

Om man alltså vill ha en stabil olja utan att behöva bry sig om temperaturen för mycket, så är mättade fettsyror det första valet. Nu är det så att det finns 2 olika sorters mättade fettsyror. De flesta är i form av långa kedjor och dessa höjer inflammationsmarkörer, höjer LDL och försämrar insulinkänsligheten.

Kokosolja består nästan bara av mättade fettsyror, men den största delen är inte i form av långa kedjor, utan i form av medellånga kedjor (MCT fetter). MCT fetter är inflammationshämmande, höjer HDL och minskar LDL. De kan metaboliseras utan hjälp av gallsyror och pankreasenzymer och levererar snabbare energi.

Men eftersom ungefär 40 % av fettsyrorna i kokosolja fortfarande består av långa kedjor, kan man inte beteckna den som "jättenyttig" utan bara som nyttigare än andra alternativ om man vill ha en stabil olja.

Sen är det så, att om du vill ha en olivolja som inte är en blanding av olika sorter inom EU, utan ett "riktigt märke", är den mycket dyr. Blandingarna innehåller ofte rester av raffinerade oljor och annat skit och man vet inte ens i vilka länder inom EU som den är tillverkad.

Allt det som jag nu skrev är faktabaserat, utan att blanda in trender.

Om du köper en flaska vin, vill du ju heller inte ha en blanding av olika sorter, utan du vill ha en bestämd sort.

Offrar man pengar för ett "riktigt märke" av olivolja är det slöseri att använda den för stekpannan. Därför väljer jag kokosolja. Men för sallader använder jag en bra olivolja.

Jag tänkte att den här studien kanske intresserar alla som skrev och läste i den här tråden:

https://www.nature.com/articles/s41591-025-03842-0

2 grupper fick en diet för att gå ner i vikt. Den enda skillnaden var att en grupp fick högprocessad mat medan den andra gruppen fick naturlig mat. Gruppen som fick naturlig mat gick nästan ner dubbelt så mycket i vikt som dom som fick den processade maten. Gruppen med den processerade maten var under den tiden mer hungrig än den andra gruppen.

Gruppen som fick naturlig mat förlorade fett utan att förlora muskler och deras blodtryck sjönk. De hade lägre triglycerider, lägrre LDL och lägre HbA1c.

#19: Och här är en näringsprofessor som gick ner i vikt, sänkt sitt dåliga kolesterol genom att äta Twinkies.

Och nej, han rekommenderar inte att man har en sådan diet.

Han gjorde det främst för att bevisa att dieter är ganska meningslösa för viktnedgång. I slutändan handlar det om att stoppa in mindre energi än man gör av med. Och att det fungerar oavsett vilken diet man säljs på.

#20:

I studien som jag länkde till gick också båda grupperna ner i vikt. Men gruppen som fick naturlig mat gick mer ner i vikt och förlorade inga muskler, var mindre hungriga och hade bättre hälsoparameter. Det handlar inte bara om viktnedgången, utan om hur kroppen mår under den tiden.