Idag var äntligen grundsurdegen klar. En blandling av vatten, fint rågmjöl samt rårivet äpple som fått stå och puttra i rumstemperatur i fyra dagar. Den femte dagen tillsattes mer rågmjöl samt vatten och fortsatt placering i rumstemperatur. Därefter är grundsuren (eller vildjästen) färdig och kan förvaras i kylskåp någon vecka.

Dags att göra ett försök att baka surdegsbröd. Under gårdagen preparerades poolish (eller fördeg). Detta är en blandling av en liten gnutta jäst samt vatten och rågmjöl. Blandningen får sedan stå framme i rumstemperatur under natten.

Grundsuren, poolish blandas därefter med mer vatten, salt, honung och vetemjöl och knådas därefter länge i bakmaskin. Efter detta tvåtimmars jäsning i försluten och inoljad plastlåda. Efter halva tiden skall degen stötas.

Därefter försiktig utbakning och jäsning under duk i en dryg timme.

Fortsättning följer efter slutförd jäsning och den gräddade slutprodukten.

Färdig jäst och redo för 60 min i ugnen. Först 250 grader och rikligt med vatten som sprayas in. Därefter sänks temperaturen till 200 grader och regelbunden luftning.

Färdigt till slut. Har provsmakat och blev både ätbart och gott. Då det tar lång tid och krävs många moment tror jag storbak är ett måste.

Det ser riktigt gott ut när det är färdigt.

Blev gott men kanske aningen torrt. Vi har en nyinköpt men värdelös matberedare där man måste slå i en hel del mjöl för att degen skall knådas och inte bara snurra runt.

Blir sannolikt en ny beredare vad det lider och försök till lite storbak.

Det låter så vansinnigt härligt att få ta sig så lång tid på något.

Klart inspirerande, även om jag drar mig lite för att sätta igång.

Är faktiskt vare sig ansträngande eller avancerat. Det mesta sköter sig själv. Brödet har blivit betydligt bättre efter det att jag hanterar det försiktigt (så inte luften pressas ur) vid utbakningen.

Nästa grundsur sats skall jag försöka mata, dvs fylla på med mjöl och vatten, så den inte tar slut.

Ja, när man väl startat en surdeg så kan den väl leva hur länge som helst om man spar en klutt och göder den . Det påminner mig om bagaren i Anthony Bourdains "Kitchen Confidential" - feed the b**ch… som han säger om sin kära starter-deg.