Min dröm restaurang är att öppna en vegitarisk restaurang i staden där jag bor. Har funnits på det glada 70- 80-talet och så gjordes ett försök ibörjan på förra året men läget va dåligt, små lokaler så det gick i förlust och gick omkull.

När jag var liten fanns det ett riktigt gammeldagsfik inne i samhället. Jag o mamma gick dit ibland när vi helghandlade…det var *stort* att gå på kondis! :)

Jag var tonåring när vårt apotek flyttade till nya lokaler. Då fick jag en dröm om att starta kafé i de gamla lokalerna. Lokalen ligger centralt i samhället jag såg framför mig ett kondis/lätt lunchställe…gärna m de gamla mörka apotekshyllorna kvar…rödrutiga dukar o gardiner…

Pajer, lasagner, sallader od…o så hembakt kaffebröd. Kanske komplettera m te, kaffe, kryddor o *socklaaa*  förstås! ;) Nu skulle jag kunna tänka mig att lägga till lite husmans också…

Tyvärr är det inte läge för ett sådant ställe i vårt lilla samhälle + att jag aldrig skulle vilja ha ett eget företag…för mkt jobb arbete, pappersjobb o liten inkomst om det ens skulle gå. Men drömma kan man ju…kanske ngt av mina barn börjar i branschen, då kan lilla mamsen hjälpa till! :)

O jag drömde om att köpa en gammal herrgård, rusta upp den till nåt slags hotell/pensionat, dä man kunde sova över och äta enkelt men gott. Vi skulle ha ägor där gästerna kunde rida hästarna som vi hade i stallarna på gården. Och så skulle jag ha tre dalmatiner som gick fritt på gården och många katter som strök omkring.

Sen träffade jag min man… och han är allergisk mot typ alla djur och rätt mycket mat *s* Så nu jobbar jag med datorer istället :D

Husmanskost är det säkert många som frågar efter. Det är absolut en affärsidé! Själv skulle jag gärna besöka en restaurang som hade koll på allergier - jämt- och inte bara efter två veckors förvarning och diskussioner med kocken. I nuläget är det bara McDonalds och Burger King som vet vad de har i maten…

Jag skulle vilja ha en restaurang där det är relativt lugnt - inte för mycket väsen och där jag har tillgång till en egen soffa efter maten. Ja -inte en egen till bara mig - men till de som sitter vid mitt bord. Så att det blir nästan som hemma.

Dock att man får en service som man inte har hemma.

I spnien där jag var, fanns det en svensk resturang som serverade svensk mat, och det var inte jätte dyrt