Maten är viktig för mig! Tycker verkligen om att laga och äta god mat! Men det blir inte så mycket av det nu när köket är i ett vidrigt skick (bor med 3 stycken som nog aldrig ens sett en trasa eller köksspray ens på bild!).. Överäter också om det är något riktigt gott, och tvingar mig att äta upp även om det inte är gott (för det är ju så slösaktigt att slänga!).

Pojkvännen är tvärtom. Han äter bara om han måste, och hade även problem med "toa-trots" när han var liten.

För mig är mat otroligt viktigt, och en stor del utav mitt liv då det är en av mina största intressen. "Alla behöver äta, alla vill äta gott" grovt föreklat. För mig är det en enkel väg att kombinera sociala sammanhang med mitt intresse för matlagning. Jag brukar säga att när andra i min ålder spenderar pengarna på krogen tar jag hellre den summan och lagar massa god mat och bjuder på.

Angående mat och barn så tror jag det är så olika från situation/familj/med mera, så det ger jag mig inte ens in på att spekulera kring.

TV tittar jag inte på, blir bara avskräckt varenda gång 

Maten har blivit mindre och mindre viktig för mig faktiskt. Jag var för ett år sedan extremt matberoende. Jag tänkte mat 24/7 men har nu äntligen fattad att allt inte kretsar kring mat. Mat kan jag laga ändå även utan att jag planerar varendaste måltid. Väldigt skönt faktiskt. Jag har ej problem med vikten utan det var mer mentalt att allt kretsade kring mat då det var bland det enda jag trodde jag var bra på.

Jag lagar bara mat 1 gång om dagen nu då det tar alldeles för mycket tid ifrån annat i livet annars. Jag stod på mina lediga dagar och lagade mat HELA dagen. Matlådor får jag numera ändå ihop även utan att stå extra en dag och laga bara för det ändamålet. Jag sparar matrester så löser detsig automatiskt.

Det där med att barn använder mat som maktmedel oja! Dessa barn saknar dock riktlinjer så det är inte barnens fel ifrån början Föräldrarna lät dom hållas. Om man ser till program såsom matmissbrukarna! Alla föräldrar säger i efterhand "jag borde satt ner foten"

Mycket det där tänket "så länge barnet får i sig något i alla fall" är stora boven i dramat. Barnet skall få i sig RÄTT saker istället för "nått"

Absolut! Jag är matnörd av rang! Jag är superintresserad av allt som har med mat, bak och näring att göra. I princip älskar jag både att äta och laga mat. Mycket av min tid går till att planera och pyssla i köket. Jag kan även sitta och tänka hur de smakar att kombinera råvaror. Jag vill kunna äta allt, men inte alltid. Just nu är det inte så, men jag arbetar ditåt. Jag tycker det är hur spännande som helst att förstå hur kroppen reagerar på maten vi äter, både det som bygger upp och det som bryter ner. Biokemi, mikrobiologi, immunologi, näringslära, men även mat-och bakkemi är spännande! :D