Jag hatade mat förut……

Nu gillar jag mat

För mig som snart levt 50 år är det lite svårt att svara på en fråga med begreppet "förut".  Dock var jag väldigt dålig på att äta som barn pga att jag ofta var sjuk, magen "krympte" o matlusten saknades. Min mamma hade ett handikapp som gav värk o stelhet, hon mådde som sämst när jag var liten, vilket innebar att hennes lust o ork till matlagning inte var så stor. Det kan också ha inverkat en del på mathållningen…hon var dock duktig på att laga mat o baka.

Började själv laga mat "på riktigt" när jag började arbeta som hemsamarit vid 17 års ålder. Med åren kom erfarenheten o när jag flyttade ihop med min man när jag var 20 år, fick jag en matduktig svärmor på köpet. Snappade upp en del tips samt fick en utmaning; att bli lika duktig i köket som hon.

Med ökade kunskaper, nyfikenhet o resor utomlands fick jag upp smaken för nya dofter o smaker o mat började bli gott o roligt att äta igen.

Det är ju bland det trevligare man på dagarna ju .

Att äta en vällagad måltid är alltid trevligt Jag växte upp med en mamma som absolut inte kunde laga mat. Kanske är det därför som jag redan i tonåren började samla kokböcker och både laga mat och baka. Genom åren har jag gjort många såväl lyckade som mindre lyckade matexperiment och visst drabbas jag av idétorka emellanåt. Vanligen är jag i alla fall glad att få både laga mat och äta mat. Eftersom jag i många år hade svårt att hålla vikten uppe blev det också viktigt för mig att skapa någorlunda vettiga matrutiner. När tjejerna kom så hade jag ännu en anledning att jobba lite extra med maten. Jag gjorde all barnamt själv och det var både roligt och enkelt + att det blev mycket billigare än om jag hade köpt en massa färdig burkmat och så vidare. Det enda negativa med detta är väl att båda mina tjejer har svårt med storköksmat och snabbmatsställen. Det positiva är att båda 2 äter ordentligt här hemma

Jag tycker att det är en konstig fråga, men förstår bakgrunden absolut. Mat är någonting som jag gillar för det mesta, men inte skolans vegetariskt mat.

Ja, jag tycker om att äta. Det är skönt att sitta ner och koppla av och samtidigt tillgodose näringsbehovet. Det är skönt att veta att jag blir mätt och varm och kommer att orka ett tag till. Och min gom njuter av härliga smaker på maten .

Ja! Jag älskar att äta god mat.

Jag gillar för det mesta att äta! Jag är ett matvrak kan jag nog säga… Äter mig fullproppad jämt, mat eller godis spelar ingen roll Fast jag verkar inte få i mig speciellt stora portioner ändå? Tror jag måste ta rätt små tuggor…

Jag älskar att äta god mat Det är njutning!

Jag tycker det är en konstig fråga eftersom äta är en av våra drifter och jag har svårt att sätta mig in i hur det skulle vara att inte tycka om att äta

Däremot har jag i perioder på grund av sjukdom inte kunnat äta men det är en annan sak.

#11 Det är jobbigt att inte gilla att äta. Jag har inte gillat att äta. Men det berodde på att jag blev UTTRÅKAD när jag åt Även när det var saker jag gillade. jag orkade liksom inte äta, det var SÅ tråkigt.

Jag älskade att läsa (och gör så fortfarande), så jag tog ofta med mig en tidning eller bok till matbordet. På så sätt glömde jag tid och rum men fick i mig maten hyfsat, även om det tog emot. Inte så trevligt för de andra runt bordet men kan funka hemmavid i alla fall, det är ju viktigt att få i sig näring.