2005-08-14 03:25 #0 av: Pernilla

Det är inte bara i sötsaker och efterrätter äpplet passar, utan även i matigare rätter. Äpplet spelar dessutom en alldeles speciell roll i kulturhistorien. Vi kikar närmare på sommarens mest användbara frukt.

ÄpplenI begynnelsen var Äpplet, åtminstone om man får tro Gamla Testamentet. Allas vår urmoder och –fader drevs på porten då de ätit av den oemotståndliga frukten. Och att de inte kunde hålla tassarna borta är inte svårt att förstå, när man tänker på det härliga kraset mellan tänderna när man biter genom skalet på ett nyss sommarmoget Transparent Blanche, eller doften av äppelmos kokt på strimmiga syrliga Gravensteiner.

 Äpplet spelar en alldeles speciell roll i kulturhistorien. Inte nog med att det omnämns som kunskapens frukt i bibeln, hela det trojanska kriget lär ha haft sin upprinnelse i det äpple som Paris räckte gudinnan Afrodite på berget Ida. Äpplet är dessutom flitigt avbildat i konsten – tänk till exempel på Magrittes tavla föreställande ett grönglänsande äpple med texten  ”Ceci n’est pas une pomme” (”Detta är inte ett äpple”). Äpplet verkar fascinera oss och tala till oss på många olika sätt, inte bara genom våra smaklökar.

René Magritte, "Ceci n'est pas une pomme"

René Magritte, "Ceci n'est pas une pomme"

Hur äpplet tagit sig till våra nordliga breddgrader är inte helt klart. En teori är att de första ättlingarna till våra dagars vildapelträd fanns i Kina redan för miljontals år sedan, och att arten sedan vandrade via Persien till vårt land. Idag odlas här ett stort antal olika äppelsorter, varav en del varianter hunnit få åtskilliga år på nacken. Gravensteiner, till exempel, tror man har odlats i Sverige sedan 1700-talet. Dock börjar en del av de äldre arterna bli sällsynta, så har du några fina, gamla träd i din trädgård bör du vårda dem ömt.

Olika äpplesorter faller förstås olika människor i smaken. Mångfalden är härlig och där för att upptäckas. Vill du använda dig av äpplen i matlagningssammanhang bör du i första hand använda dig av sorter med någon syrlighet, som till exempel Ingrid Marie, Gravensteiner, Signe Tillisch eller Alice. Alltför söta eller mjöliga sorter kan göra rätten ointressant. Därför gäller också att försöka använda sig av äpplen som inte hunnit mogna fullt ut, så att dessa har kvar en fast konsistens och lagom mycket syra för att fungera i maten. Som vanligt i matlagning gäller dock att prova sig  fram – det är bara du och dina smaklökar som vet vad som fungerar bäst för dig!


Höstgryta med svamp och äpplen
(4 personer)

2 äpplen skurna i klyftor (gärna av ett fast, syrligt äpple)
800 g grytbitar
8 små morötter
12 smålökar
2 vitlöksklyftor
4 lagerblad
1 salviakvist
1 timjankvist
5 dl kalvfond
2 dl rödvin
10 svartpepparkorn
200 g svamp
2 msk olivolja
salt och peppar

Hetta upp oljan i en stekpanna och bryn köttet. Tillsätt grönsakerna och låt dem steka med ett tag. Häll på kalvfonden och låt det koka upp. Skumma av väl med en soppslev. Häll på rödvinet och tillsätt kryddorna. Låt grytan småputtra i cirka en timme tills köttet är mjukt. Lägg i äppleklyftorna och låt dem puttra med i några minuter. Späd med lite vatten om det behövs, smaka av med salt och peppar. Servera med kokt potatis.

 

Snabb sallad med limemarinerade äppleskivor och kyckling
2 kycklingbröst
4 skivor formfranska
1 lime
2 äpplen
Blandad sallad (gärna med inslag av ruccola, då ruccolans pepprighet ”gifter sig” fint med äpplets fruktighet)

Skär kycklingen i bitar och stek. Skär kuber av den frusna formfranskan och rosta dem i ugnen på 200º tills de blir gyllenbruna. Skär äpplena i skivor och gnid in dem med limesaften. Varva kyckling och sallad och toppa med limemarinerade äppleskivor samt krutonger.

Av: Pernilla

Datum för publicering

  • 2005-08-14

Favorit-äpple-recept

Kärnhuset - allt om äpplen samt underbar äpple-almanacka

Mer om äpplets historia hos Svenska Pomologföreningen