Matlust - Artiklar RSS

V�ra m�ttenheter - en liten lathund

Fri, 12 Mar 2010 12:17:05 GMT

N�r vi letar recept p� internet och tittar i m�nga kokb�cker st�ter vi ofta p� olika sorters m�ttenheter. Detta beror dels p� varifr�n receptet kommer och dels p� receptets �lder. F�r att f�renkla lite har jag sammanst�llt en liten lathund med olika m�ttenheter. Stort tack till Salasso som gjort den fina bilden.

Vikt:
1 kilo (kg) = 1 000 gram
1 gram (g) = 1 000 milligram
1 milligram (mg) = 0.001 gram

Volym:
1 liter (l) = 10 deciliter = 100 centiliter = 1 000 milliter
1 deciliter (dl) = 10 centiliter = 100 milliliter
1 centiliter (cl) = 10 milliliter
1 millimeter (ml) = 0.001 liter

M�ttsatsens enheter:
1 deciliter = 6,7 matskedar = 100 milliter
1 matsked (msk) = 3 teskedar = 15 milliter
1 tesked (tsk) = 5 kryddm�tt = 5 milliter
1 kryddm�tt = 1 milliter

I �ldre recept:
1 tekopp (tkp) = cirka 2.5 deciliter
1 kaffekopp (kkp) = cirka 1.5 deciliter

Stycketal
1 gross = 12 dussin
1 dussin = 12 stycken
1 tjog = 20 stycken

Gamla svenska m�ttenheter

Vikt
1 sk�lpund = 32 lod = 100 ort = 425,1 liter
1 lod = 4 kvintin = 13.3 gram
1 kvintin = 3.32 gram
1 ort = 100 korn = 4.25 gram
1 korn = 0,0425 gram

Volym
1 sk�ppa = 6 kappar = 27,49 liter
1 kappe = 1 � kanna = 4,58 liter
1 kanna = 2 stop = 2,62 liter
1 stop = 4 kvarter = 1.31 liter
1 kvarter = 4 jungfrur = 0.33 liter
1 jungfru = 0,082 liter

Stycketal
1 val = 20 kast = 80 stycken
1 kast = 4 stycken
1 toft = 12 stycken
1 skrock = 60 stycken

L�ngdm�tt
1 aln = 2 fot = 0.59 meter
1 fot = 10 tum = 2,97 decimeter
1 tum = 10 linjer = 2,97 centimeter
1 linje = 2,97 millimeter

Engelska och amerikanska m�tt

Vikt
1 hundred weight (Brit cwt) = 112 pounds = 50,8 kilo
1 US Centerweight (US cwt) = 100 pounds = 45,4 kilo
1 stone = 14 pounds = 6,35 kilo
1 pound (lb) = 16 ounces = 453,6 gram
1 ounce (o) = 28,35 gram

Volym (amerikansk)
1US gallon = 4 liquid quarts = 3,785 liter
1 liquid quart = 2 liquid pints = 9,5 deciliter
1 liquid pint = 16 US fluid ounce (US fl. oz = 4,73 deciliter
1 liquid pint = 2 cups = 4,73 deciliter
1 cup = 8 US fluid ounce (US fl oz) = 2.37 deciliter
1 US fluid ounce (US fl oz) = 29,6 milliter
1 dry quart = 2 dry pints = 1,1 liter
1 dry pint = 5,51 deciliter

Volym (engelsk)
1 imperial gallon = 4,55 liter
1 pint = 2 cups = 5,68 deciliter
1 cup = 10 Brittish fluid ounces (Brit fl oz) = 2,84 deciliter
1 British fluid ounce (Brit fl oz) = 28,4 milliliter

S� h�r mycket v�ger:

1 deciliter vetemj�l = 60 gram
1 deciliter r�gmj�l = 55 gram
1 deciliter potatismj�l = 80 gram
1 deciliter str�socker = 85 gram
1 deciliter farinsocker = 75 gram
1 deciliter n�tter = 65 gram
1 deciliter russin = 50-70 gram

En hektoliter (hl) �r lika med 100 liter. Enheten anv�ndes tidigare f�r kol och koks f�r uppv�rmning men anv�nds �n idag vid bland annat �l- och vinproduktion.

En deciliter (dl) �r lika med en tiondels liter (0,1 l). Det �r ungef�r en halv kopp eller ett halvt glas. En stor stark �r ungef�r 4 deciliter �l.

En centiliter (cl) �r en hundradels liter (0,01 l). Spritdrycker brukar serveras i volymer p� 4 centiliter.

En milliliter (ml) �r en tusendels liter och �r samma volym som en kubikcentimeter (1 cm� eller cc). Enheten cm� eller cc (fr�n cubic centimetre) �r vanlig f�r att ange slagvolym av f�rbr�nningsmotorer. I recept anv�nds kryddm�tt som synonym f�r en milliliter.

Upphovsr�ttslagen

Fri, 12 Mar 2010 10:10:36 GMT

Upphovsr�ttslagen inneb�r att du inte f�r vidarepublicera andra personers framst�llda material (artiklar, foton, musikalster, konst, dataprogram och s� vidare) utan dennes medgivande.

Om upphovsr�ttsinnehavare har gett sitt tillst�nd till publicering �r det din skyldighet att ange vem som �r upphovsman i den omfattning och p� det s�tt god sed kr�ver.
Det upphovsr�ttsliga skyddet best�r av tv� delar, dels de ekonomiska r�ttigheterna det vill s�ga att kunna s�lja eller hyra ut r�tten att kopiera eller tillg�ngligg�ra verket, dels de ideella r�ttigheterna. De ideella r�ttigheterna kan inte avyttras och innehas alltid av upphovsr�ttsmannen eller dennes arvingar, och g�r det m�jligt att h�vda r�tten till sitt verk. Det �r allts� m�jligt att n�gon ger dig r�tt att publicera material utan att betala ers�ttning, vilket trots detta inte p�verkar dennes ideella r�ttighet. Det inneb�r till exempel att du inte f�r f�rvanska upphovsr�ttsinnehavarens verk, utan skall �terge det i dess originalform. F�r att skilja p� en kopia och ett nytt verk s� anv�nds begreppet verksh�jd, om ett verk anses tillr�ckligt sj�lvst�ndigt och originellt s� anses det ha verksh�jd och s�ledes vara ett nytt verk med alla r�ttigheter som d� tillfaller den nya upphovsmannen.
N�r du l�nkar till andra websajter inneb�r det inte n�got intr�ng i upphovsr�tten. Men det kan vara ett problem att rikta l�nkarna direkt till en annan artikel, speciellt om den inte �ppnas i ett eget f�nster.
S� l�nge l�nkar till andra sajter �ppnas i egna f�nster s� �r allting bra, men om s� inte �r fallet s� skulle det kunna inneb�ra ett problem. Om artikeln �ppnas i en sida hos iFokus, s� kan det betyda att l�saren till exempel uppfattar det som material som iFokus publicerat samt att den mottagande sajten kan f�rlora annonsint�kter.
S� f�r att undvika en eventuell diskussion s� �r det lika bra (och mer anv�ndarv�nligt) att ta f�r vana att kryssa i rutan "�ppna i eget f�nster" n�r ni skapar en l�nk.

Ta med matl�da till jobbet!

Tue, 23 Feb 2010 17:14:30 GMT

Egen matl�da �r oftast s�v�l godare som mer ekonomisk �n lunchrestauranternas mat. D�rf�r blir det idag allt mer vanligt med egen lunchl�da, d� restaurangernas luncher blir b�de mindre nyttiga och dyrare �n det egna hemlagade alternativet

P� m�nga arbetsplatser finns det mikrov�gsugn och vad passar d� b�ttre �n att g�ra egen matl�da som du tar med till jobbet. De flesta t�nker v�l mest p� att ta med g�rdagens rester i lunchl�dan och det �r naturligtvis bra, men med lite planering kan man f� ett b�ttre utbyte av sin lunchl�da och sina mellanm�l. Ytterligare en f�rdel med att ta med matl�da �r att det �r du som best�mmer hur h�lsosam och nyttig den ska vara samt att du spar pengar. Jag v�gar p�st� att du ocks� presterar b�ttre p� jobbet om du tar med dig egna matl�dor och mellanm�l och du har p� det viset full kontroll �ver vad du �ter. Vill du ta med dig sm�rg�sar, s� l�gg dessa i en l�mplig plastburk med lock d� de h�ller sig fr�schare p� det s�ttet �n om du har dem i plastp�se. Om du bara vill ha med sm�rg�sar s� g�r g�rna som Danska Sm�rrebr�d, det vill s�ga lite br�d och mycket p�l�gg. Sl�t soppa i thermos passar ocks� bra ist�llet f�r "Varma Koppen".

Numera finns m�nga bra plastl�dor med lock, man kan v�lja modeller med fackindelning eller med �ppningsbart lufth�l och de flesta �r microv�nliga. F�r s�kerhet skull rekommenderar jag att du tar en plastp�se runt matl�dan trots att locket s�gs vara t�ttslutande, det �r s� f�rargligt om s�s eller dressing rinner ut i v�skan. Soppa kan du ocks� transportera i plastflaska, om den �r mixad eller puread, annars finns det bra matthermosar att k�pa. De flesta av dessa produkter hittar du i vanliga matvaruaff�rer, men n�r det g�ller matthermosar kan man bli tvungen att v�nda sig till sport- och vildmarksaff�rer.

Vad passar b�st i matl�dan? Svaret �r enkelt: Mat som du tycker om och som h�ller dig lagom m�tt hela dagen! Grytor, grat�nger, soppor och sallader kan alla varieras p� olika s�tt och passar bra i b�de matl�da och matthermos.

H�r nedan finns lite olika f�rslag till lunchmatl�dor.

Soppor�� Grytor�� Grat�nger�� Sallader

Gulaschsoppa�� K�ttgryta�� Lasagne�� Nizzasallad
R�dbetssoppa�� Kycklinggryta�� Fiskgrat�ng�� Kycklingsallad
Potatis&purjol�kssoppa�� Chili con Carne�� Broccoligrat�ng�� Grekisk sallad
Tomatsoppa�� Sj�mansbiff�� Kycklinggrat�ng�� Tonfisksallad

Fyll g�rna p� nedan med dina matl�defavoriter!

Tack till MonisN som har hj�lpt mig att redigera bilden�

Husmanskost

Thu, 11 Feb 2010 22:53:59 GMT

Vad �r egentligen husmanskost? F�r mig �r det v�llagad mat baserad p� r�varor fr�n den egna g�rden (numer f�rska r�varor fr�n aff�ren eller g�rdsbutiken) och r�tter som b�de min mor, mormor och generationerna innan skapat och lagat.

Visst finns det goda f�respr�kare f�r husmanskost som Tore Wretman, Nils-Emil Ahlin och Werner V�geli f�r att n�mna n�gra, men de �r ju budb�rarna som f�rt traditionerna vidare och utvecklat dessa, framf�r allt har de sett till s� husmanskosten inte faller i gl�mska. De som skapat dessa r�tter �r ju alla husm�drar i Sverige och i andra l�nder,�som har k�mpat med att f� r�varorna att r�cka till alla i hush�llet,�men �ven�provat sig fram till de b�sta tillagningss�tten efter �rstid samt tillg�ng p� r�varor.

Att laga husmanskost �r en konst som inte alla beh�rskar, personligen blir jag mer imponerad av en kock som kan laga en riktigt god oxbringa med pepparotss�s och potatis �n en som lagar tryffelf�rserad piggvar med l�jrom.

Idag ska allting g� fort vilket f�r till f�ljd att det blir f�rre av riktigt bra f�rska r�varor och mer av behandlade r�varor och halvfabrikat i aff�rens varudiskar. Husmanskost �r ett hantverk som tar tid att laga men �r v�l v�rt besv�ret n�r resultatet �r klart.

N�gra exempel p� svensk husmanskost �r:

Fl�skl�gg och rotmos
Kalops, potatis och r�dbetor
Stekt str�mming och potatismos
Kokt torsk med �gg och persiljes�s
K�ttbullar, gr�dds�s, kokt potatis och r�r�rda lingon
�rtsoppa och pannkaka
Bondb�nsv�lling
Slottstek, s�s, gele, inlagd gurka och potatis
K�lpudding

�

Isl�ndsk matkultur

Mon, 04 Jan 2010 13:04:51 GMT

P� Island �ter man mycket fisk och lammk�tt,under perioden januari till mars �r det den s� kallade surmaten som fortfarande dominerar. Deras inhemska br�nnvin kallas Svarta d�den och �r gjort p� potatis och kummin. Man kokar g�rna r�gbr�d och d� i de varma k�llorna.

K�tt

P� Island �ter man lamm, n�t, gris, ren och h�stk�tt. De �ter cirka 45 kilo lammk�tt per person/�r vilket �r v�ldigt mycket om man j�mf�r med att vi i Sverige �ter cirka 1 kilo per person/�r. K�ttet �ts f�rskt, r�kt, torkat, saltat, grillat eller kokt. Import av k�tt �r str�ngt f�rbjudet p� Island p� grund av smittorisken.

Fisk

Tillg�ngen p� fisk och skaldjur �r god p� Island 70% av exporten best�r av fisk och har ett gott rykte p� grund av sin goda kvalit� v�rlden �ver. Isl�nningarna �ter fisk ett par g�nger i veckan, vill man fiska sj�lv p� sommaren kan man f� vildlax och forell p� kroken.

F�gel

Man avlar h�ns, kalkoner och �nder men �ter �ven sj�f�gel av olika slag som lunne och svartf�gel. Att man �ter mer och mer f�gel beror till stor det p� �kningen av fast-food och asiatiska restauranger.

�gg

F�rutom de vanliga h�ns�ggen �ter man sj�f�gels�gg de senare finns p� v�ren och �r n�got st�rre �n h�ns�ggen och en riktig delikatess f�r finsmakaren.

Mj�lkprodukter

Dessa produkter h�ller mycket h�g kvalit� mycket p� grund av den fina naturen och de str�nga kraven p� kvalit�n vid framst�llning av dessa produkter. Tv� Isl�ndska produkter �r Skyr en sort f�rskost som kan j�mf�ras med tyskarnas kvark och Mysa som f�s vid framst�llning av Skyr den kan anv�ndas ist�llet f�r vin i matlagning.

Det gr�na

Vattnet fr�n de varma k�llorna kommer till nytta vid drivhusodling av bland annat tomater och gurka. Men �ven tr�dg�rdplantor och v�xter vattnas med detta vatten. Blomk�l, potatis, rabarber och vitk�l �r n�got man odlar mycket av p� Island och p� h�sten plockar man bl�b�r, kr�b�r och�odon som man precis som vi saftar och syltar.

Specialiteter

Surmat �r k�tt eller fisk som legat i vassla i flera m�nader �ts vanligen under perioden januari till mars.

Svedda lammhuvuden som serveras med potatis eller rotmos.

Blodm�r (blodkorv)�g�rs p� lammblod, mj�l, talg och kryddor som sedan stoppas i skinn. Lifrarpylsa (leverkorv) som g�rs p� mald lammlever, mj�l, talg och kryddor som �ven denna stoppas i skinn. B�gge ska kokas i cirka 3 timmar och serveras sedan men potatis eller rotmos.

Steikt lambal�ri (Ungstekt lamml�r)

K�ttet putsas och stick sedan in n�gra vitlksklyftor vid benet. Sm�rj in k�ttet med salt, peppar och rosmarin. L�gg k�ttet p� ett galler ovanp� en ungspl�t med k�ttbuljong i botten. Ber�kna 50 minuter per kilo k�tt i cirka 170 grader. Mot slutet kan man �ka v�rmen om man vill ha brunare yta.

Servera med brun s�s, sockerstekt potatis och r�dk�l

�

K�llor: Islandssidan.se, Reykjavik.nu och iceland.org

Bilder: stock.xchng

God Jul

Tue, 22 Dec 2009 19:05:16 GMT

En riktigt God Jul och ett Gott Nytt �r �nskar vi h�r p� Matlust.

Vi hoppas alla f�r en h�rlig jul med mycket god mat och lagom med klappar under granen.

�

God Jul och Gott Nytt �r

�nskar

Louise, Desir�e och Ulrika

Jul och Ny�rsfirande

Mon, 30 Nov 2009 14:04:13 GMT

B�de julen och ny�ret �r tv� stora mathelger d� vi fullkomligen frossar i goda hemlagade r�tter och ink�pta delikatesser. F�r att inte tala om hur mycket godis vi g�r och �ter under framf�r allt julhelgen.

Risgrynsgr�ten med mandeln i �r ju en trevlig och gammal tradition, den som f�r mandeln ska ju enligt��ldre traditioner�gifta sig under kommande �r. Vissa �ter saftsoppa till gr�ten medans andra �ter med socker, kanel och mj�lk.

Julskinkan och dopp i grytan �r ocks� vanligt. Skinkan antingen bakas i ugnen eller kokas f�r att sedan griljeras med senap och str�br�d. Dopp i grytan kan serveras p� flera olika s�tt antingen bara med utsp�tt skinskpad och v�rtbr�d eller som i v�r familj att spadet fylls med r�a korvar som prinskorv, k�ttkorv, julkorv och grynkorv.

K�ttbullar och prinskorv g�r barnen lyckliga sj�lv har jag g�rna lite kryddpeppar i julk�ttbullarna och s� brukar vi g�ra ett kors i �ndarna p� varje prinskorv�vilka barnen brukar kalla f�r grisf�tter och till detta vill de g�rna ha en stor klick r�dbetssallad.

Lax gravad, r�kt och rimmad, olika sillinl�ggningar, sillsallad med en klick gr�ddfil,�janssons frestelse och lutfisk med vits�s och peppar f�r representera fisken.

Revbenspj�ll brukar ocks� dyka upp antingen i bitar eller som man g�r i Norge och jag tror �ven danskarna g�r s� att de best�ller med sv�len kvar och g�r rutor i den och helsteker revbenen i ugn.

Gr�nsaker �r v�l det som brukar vara lite underrepresenterat men den hall�ndska gr�nk�len, brunk�l, r�dk�l och hos vissa �ven brysselk�l brukar dukas fram.

Ostar ja d�r finns det mycket gott att v�lja p� den r�da edamerosten, kryddosten, cheddarosten, stilton och rouqeforten.

Godis som f�r mig �r julgodis �r kn�ck, ischoklad, marsipanfigurer, mintkyssar, tryffel och s� alla fina askar med choklad fr�n aff�ren. P� chokladsajten h�r p� iFokus finns en del tips titta g�rna in d�r f�r att f� inspiration.

Vi �ter �ven mycket matbr�d och bakverk detta kan ni l�sa mer om p� respektive sajt. V�rtbr�d, kryddlimpa och julkn�cke �r det som h�r julbordet till.

Drycker intar vi g�rna och mer om detta finns p� vin, whisky och �l kika g�rna in p� de sajterna. Julmust, jul�l och svagdricka �r de drycker som jag f�rknippar julen med medans ny�ret mer representeras av champagne, vin och whisky.

Ny�ret d� blir det oftast lite "finare" r�tter som dyker upp. Hummer och skaldjur�i alla dess former. K�ttfil�er fr�n�n�t, fl�sk. lamm�och vilt��tillagat p� m�nga olika vis med trevliga tillbeh�r som potatisgrat�ng eller rostade rotfrukter�och goda s�ser. Sj�tunga, marulk och andra fiskar tillagas med uts�kta s�ser och g�rna med gratinerat mos kring. Efterr�tter som glassbomb, pannacotta, cheesecakes eller en fr�sch fruktsallad serveras.

�

Soppa �r m�nsklighetens tr�st!

Fri, 30 Oct 2009 16:50:17 GMT

Sa Charles Emil Hagdahl i sin "Kokkonsten som vetenskap och konst" och det finns s�kert m�nga andra som har sagt liknande saker om soppa. Soppa �r utm�rkt mat som vi borde �ta mer av. Man kan g�ra soppa av n�stan vad som helst. Ofta kan soppan vara en restr�tt fr�n till exempel kokt k�tt, f�gel, fisk eller gr�nsaker och soppan kan ocks� utg�ra grunden f�r m�nga goda s�ser.

I Sverige �r det v�l mest torsdags�rterna som �r n�gorlunda popul�r bland sopporna. F�r �vrigt tror jag att sopporna lever p� undantag h�r.
Att koka sin egen soppa ger en alldeles speciell k�nsla, den st�r d�r p� spisen och kokar l�ngsamt, medan doften sprider sig�i bostaden. Kanske bakar man ett gott br�d till som d� ocks� bidrar till den h�rliga doften�i hemmet.
Troligen �r soppkoket ett av de �ldsta s�tten att tillaga mat p�. Att l�gga ner de olika ingredienserna man har�i en gryta och fylla p� med vatten och kryddor �r ett bra och enkelt s�tt att f� ganska f� ingredienser att r�cka till f�r r�tt m�nga m�nniskor.
Soppor kan g�ras mycket enkla, men ocks� mycket avancerade. Det beror helt av vad vi har f�r huvudingredienser och hur vi v�ljer att servera sopporna. Soppa �r ofta ocks� bekv�m mat, eftersom den sk�ter sig sj�lv p� spisen, medan du kan g�ra n�got annat.
Vanligen delar vi in sopporna�i klara och redda soppor. De redda sopporna �r oftast redda med mj�l, �gg och eller gr�dde. De klara �r kokade med bara vatten och /eller buljong f�rutom kryddor. Det finns soppor som mest �r t�nkta som f�r�tt och andra som mer �r huvudr�tt. Dessutom finns det efterr�ttssoppor.

Att �ta en varm soppa n�r man kommer in fr�n en gr�kulen eller kall dag v�rmer gott och ger nytt liv�i stela och kalla leder.� �t soppa ofta, det m�r b�de kroppen och sj�len bra av!

Tack till MonisN f�r den fina bilden!

L�k

Sun, 11 Oct 2009 21:23:32 GMT

L�k �r inte bara en smaks�ttare, det �r �ven en matr�tt vilket man inte t�nker p� s� ofta. Matl�karna som �r de vi anv�nder i matlagningen kommer ursprungligen fr�n Centralasien och kom via romarna till nordeuropa.

Matl�karna �r nyttiga d� de inneh�ller antioxidanter (exempelvis quercetin), proteiner och flavonoider. Den s�gs motverka cancer och �roninflammationer. Genom att stoppa en bit l�k i �rat s�gs �roninflammationen f�rsvinna, har sj�lv provat detta men la en tunn n�sduk emellan och det fungerade faktiskt.

Gul l�k kommer fr�n Centralasien och b�rjade odlas f�r 3000 �r sedan. Den har en skarp smak som man kan f� bort genom att l�gga den i kallt vatten en kvart. Anv�nds ofta skivad r� p� hamburgare, stekt till biffar, friterade l�kringar och i grytor av olika slag. Man kan �ven ha den som r�tt till exempel fylld l�k.

R�dl�ken �r sl�kt med den gula men �r mildare i smaken och passar d�rf�r till sallader, sillinl�ggningar och i pajer.

Vitl�ken finns i olika skepnader dels den som har flera klyftor och den kineska som �ven kallas solovitl�k och �r som en enda stor klyfta. Det finns �ven en elefantvitl�k som �r en stor vitl�k med klyftor lite mildare��n den vanliga och d�rf�r l�mplig i bland annat sallader.�Vitl�k kan anv�ndas i det mesta till exempel lasagne, salladsdressing, marinerad och hel i olika grytor eller kycklingr�tter. Den kommer precis som gula l�ken fr�n Centralasien och har odlats i 5000 �r. Man kan �ven anv�nda vitl�ksst�ngerna som p�minner om en korsning mellan salladsl�k och gr�sl�k vanlig i asiatisk matlagning.

Schalottenl�k finns �ven som bananschalottenl�k vilken �r lite l�ngre �n den vanliga schalottenl�ken. S�gs vara den finaste l�ken och anv�nds framf�r allt i s�ser.

Purjol�ken skiljer sig fr�n de andra l�karna d� den inte �r en rund l�k utan �r en avl�ng l�k med kraftigt skaft. Mycket anv�ndbar i sallader, soppor, grytor och grat�nger. Den kommer fr�n medelhavsomr�det. Det �r viktigt att man snittar purjon en bit nedanf�r det gr�na och upp�t�och sk�ljer bort all sand/jord.

Kajpl�k/Skogsl�k v�xer p� Gotland och �land men �ven l�ngs kusterna I Bohusl�n och Uppland en v�rprim�r i�april-maj. Liknar en klent uppv�xt purjol�k och anv�nds p� Gotland i Kajpsoppa och som fyllning i kroppkakor p� �land.

Ramsl�ken v�xer vilt p� Gotland och �land men �ven i andra delar av Europa och i Asien.�Bladen p�minner om liljekonvaljeblad och�doftar vitl�k, anv�nds som smaks�ttare i sallader och soppor.

Silverl�ken har ett silvergl�nsade skal och �r mildare �n den gula l�k som den p�minner en del om. Anv�nds fr�mst i �tticksinl�ggningar men �ven r� i sallad.

Gr�sl�ken �r en mild och fin l�k. Man anv�nder de gr�na str�na framf�r allt i kalla s�ser men �ven varma s�dana och paj. En sj�lvklarhet till matjesillen ihop med gr�ddfil och f�rskpotatis.

�vriga l�ksorter som finns �r p�rll�k, syltl�k, stekl�k, knippl�k, salladsl�k och roscoffl�k.

iFokus betalfunktioner!

Fri, 25 Sep 2009 07:15:11 GMT

I denna artikel f�r du information om de olika betalfunktionerna p� iFokus. Vilka de �r, vad de kostar och vad du f�r ut av dem.

Varf�r betalfunktioner?

Att driva ett s� stort n�tverk som iFokus �r inte gratis och iFokus v�xer och utvecklas hela tiden, det tillkommer fler sajter, fler medlemmar och fler funktioner. Detta inneb�r att det �ven kr�vs bland annat fler och st�rre servrar, folk som jobbar med utvecklingen och servicen av iFokus och mycket annat som kostar pengar.

iFokus finansieras dels av den reklam som finns p� sajterna och dels genom att vi som �r medlemmar p� iFokus k�per dessa extra funktioner.

iFokus Plus

Pris och best�llning
iFokus Plus kostar 50 kr/kvartal (3 m�nader) (+ eventuell operat�rsavgift).

F�r att best�lla iFokus Plus skickar du ett sms till 72550. I sms:et skriver du: IFOKUS PLUS anv�ndarnamn (ist�llet f�r ordet "anv�ndarnamn" s� skriver du ditt eget anv�ndarnamn).

iFokus Plus uppdateras inte automatiskt efter utg�ngen period och ingenting dras automatiskt fr�n ditt telefonkort/abonnemang, du kan d�remot enkelt best�lla flera perioder p� samma g�ng genom att skicka best�llnings-sms flera g�nger.
Vad ing�r i iFokus Plus?

D� du best�ller iFokus Plus f�r du bland annat detta:

* O�ndligt stor Inkorg. Skicka och ta emot precis hur m�nga privata meddelande som helst.
* Bifoga filer i privata meddelanden. Skicka bilder och filer till dina v�nner i privata meddelanden.
* Anpassa personliga sajten. L�gga in eget sidhuvud och anpassa f�rger p� personliga sajten.
* Stor avatar. F� en fyra g�nger s� stor avatar.
* Signatur. Visa en signatur i dina inl�gg, privata meddelanden och g�stboksinl�gg.
* Fler fotoalbum. Organisera dina bilder i olika album.
* Mer utrymme i ditt fotoalbum. Varje g�ng du f�rl�nger ditt Plus-medlemskap f�r du 1 MB extra utrymme f�r dina bilder.
* Visa bilder direkt i inl�gg och kommentarer. Visa dina bilder direkt i inl�gget i forumet.
* M�jlighet att ta bort inl�gg fr�n listan "Mina inl�gg" s� att de inte visas d�r �ven om det kommer nya kommentarer.
* Och mer... Vi kommer fram�ver att l�gga till m�nga fler funktioner till iFokus Plus.

iFokus Minus

Pris och best�llning:
iFokus Minus kostar 20 kr/m�nad (+ eventuell operat�rsavgift) och best�lls genom att du skickar ett sms med texten IFOKUS MINUS anv�ndarnamn (ist�llet f�r ordet "anv�ndarnamn" s� skriver du ditt eget anv�ndarnamn) till nummer 72550.

iFokus Minus uppdateras inte automatiskt efter utg�ngen period och ingenting dras automatiskt fr�n ditt telefonkort/abonnemang, du kan d�remot enkelt best�lla flera perioder p� samma g�ng genom att skicka best�llnings-sms flera g�nger.
Vad �r iFokus Minus?

iFokus Minus �r en betalfunktion som inneb�r att du betalar f�r att slippa reklamen som finns p� iFokus. En annan trevlig sak med att ha iFokus Minus �r att rutan till h�ger med "Mina sajter" blir st�rre.

Stor avatar

Pris och best�llning:
Stor avatar kostar 30 kr (+ eventuell operat�rsavgift) och har inget utg�ngsdatum utan finns kvar s� l�nge du har samma anv�ndare p� iFokus. Stor avatar best�ller du genom att skicka ett sms med texten IFOKUS AVATAR anv�ndarman (ist�llet f�r ordet "anv�ndarnamn" s� skriver du ditt eget anv�ndarnamn) till nummer 72550.
Vad f�r jag d� jag best�ller stor avatar?

Om du vill ha en stor avatar men inte �r intresserad av de andra funktionerna som man f�r med iFokus Plus s� �r detta funktionen f�r dig!

Den vanliga avatarens storlek �r 32 x 32 pixlar, den stora avataren �r fyra g�nger s� stor allts� 64 x 64 pixlar.

En avatar �r den bild som finns bredvid alla foruminl�gg, kommentarer, g�stboksinl�gg, PM, mm som du skriver.

St�rre fotoalbum

Pris och best�llning:
Mer utrymme i ditt fotoalbum kostar 10 kr (+ eventuell operat�rsavgift) f�r 1 MB och detta best�ller du genom att skicka texten IFOKUS SPACE anv�ndarman (ist�llet f�r ordet "anv�ndarnamn" s� skriver du ditt eget anv�ndarnamn) till nummer 72550.
Vad f�r jag d� jag best�ller st�rre fotoalbum?

F�r varje 10 kronor som du betalar in s� f�r du 1 MB extra utrymme i fotoalbumet p� din personliga sajt.

Om du st�ter p� n�got problem med n�gon av funktionerna s� kan du f� hj�lp med detta p� Support iFokus

K�lla: http://ifokus.se
iFokus betalfunktioner!

Mat och dryck p� medeltiden

Thu, 24 Sep 2009 15:39:58 GMT

P� medeltiden �t man en grov kost som baserades p� mj�lk, mj�l och fisk till vardags, om det var fest kunde det bjudas p� k�tt och lite starkare kryddor. Man saltade, torkade och syrade maten och drycken under medeltiden.

Det var ocks� stora skillnader mellan fattiga och rika, de fattiga hade en gr�t baserad p� kornmj�l och vatten som �ts med�honung, b�r eller salt fisk�medan de rika kunde unna sig en gr�t p� vetebr�d, vispat �gg och saffran som sedan serverades med socker och kanel.

Br�det man �t var grovt och baserat p� korn och r�g, surdegsbr�d var vanligt p� denna tid, vetebr�d serverades endast i de rika hemmen.

Torsk, sill och l�nga var de vanligaste fiskarna och de saltades eller torkades. Enligt katolicismen var det inte till�tet att �ta k�tt p� fastedagar s� med 100 fastedagar per �r �ts det mycket fisk.

Oxar, svin och f�r var det som stod p� menyn men d� mest i v�lb�rgade hem. K�ttet kokades eller vid festligare tillf�llen blev det stekt. �ven korv tillverkades i st�derna p� s� kallade korvpinnar. G�ss och h�ns var de f�gelf�n som bj�ds men �ven de mest i de rika hemmen.

K�l, l�k, bondb�nor och rovor var det vanligt att man odlade �ven kvanne som f�r oss �r en minre k�nd v�xt. Det var h�rda straff om man stal dessa r�varor fr�n n�gons tr�dg�rd. Hasseln�tter var ett vanligt inslag i kosten och man kunde �ven betala en del av sitt tionde till�kyrkan med n�tter.

Klostrens tr�dg�rdar hade stor betydelse p� medeltiden �pplen har funnits i Sverige sedan sten�ldern men via klostren kom �ven p�ron, k�rsb�r och plommon hit. De hade ocks� stora odlingar av krydd- och medicinalv�xter. Kvanne var en rot som sades bota s�v�l pest som allehanda kr�mpor, det fanns fj�llkvanne�och strandkvanne namnen avsl�jar v�xplatsen. Kvannens rot var rik p� C-vitamin och �ts kokt eller kanderad. Andra kryddor som man kunde finna i klostren var dill, f�nk�l, k�rvel, senap, pepparrot, anis, salvia, kyndel, koriander och �brodd.

Man drack vanligtvis vatten, surmj�lk eller blanda (en vattenutsp�dd vassla och surmj�lk). De b�ttre bemedlade drack �l eller vin. Man utvann �ven mandelmj�lk (Mandelmj�lken framst�lldes genom att sk�llade mandelk�rnor maldes och blandades med vatten.)

F�r de som hade kor, f�r och getter fanns ju m�jligheten att f� mj�lk som kunde drickas efter att den syrats, eller s� k�rnade man sm�r eller ystade ost av den. Man �t b�de f�rskost och lagrad ost p� medeltiden.

De v�lb�rgade hade f�rst�s importerade varor i sina skafferier som exempelvis russin, kummin, kanel, ingef�ra, mandel, torkad frukt och muskotblomma.

Brittisk matkultur

Wed, 23 Sep 2009 03:37:51 GMT

Ett litet smakprov p� Storbritannien.

Den traditionella engelska frukosten best�r sedvanligt av rostat br�d, �gg, (stekta �gg, kokta eller �ggr�ra), bacon, stekta eller grillade tomater, stekta champinjoner, stekt korv, vita b�nor i tomats�s, blodpudding och stekt br�d.

Avslutningsvis dricks te eller kaffe och till det kan �tas rostat br�d med sm�r och marmelad

P� s�ndagarna brukar m�nga brittiska familjer �ta stek till middag, till exempel rostbiff med potatis, s�s, gr�nsaker och yorkshirepudding. En annan popul�r s�ndagsr�tt �r lammstek med myntas�s.

Man �ter g�rna s�tsaker och efterr�tter. Bland de mest popul�ra kan n�mnas trifle, en sockerkaka dr�nkt med sherry eller saft, som garneras med mandel, sylt eller frukt och serveras med vispgr�dde eller vaniljs�s och bread and butter pudding som g�rs p� br�dskivor, med eller utan sm�r, som varvas med torkad frukt och vaniljs�s och bakas i vattenbad i ugnen.

En gammaldags brittisk sed �r eftermiddagste mellan klockan 15 och 17. Det �r en m�ltid med starkt te som dricks med mj�lk och socker och serveras med sandwich, sm� sm�rg�sar med gurka, lax, skinka, �gg eller fiskr�ra, scones med sm�lt sm�r, marmelad, lemon curd (citron kr�m) och clotted cream, ett slags tjock gr�dde och diverse andra kakor.

Christmas pudding och stekt kalkon �r tv� klassiker som f�rekommer under julfirandet.

�l �r en vanlig dryck och den traditionelle britten dricker helst real ale, en �lsort som j�ser en andra g�ng p� �lfatet och som handpumpas till glaset.

Den snabbmat som idag �r tydligast f�rknippad med brittisk matkultur �r f�ljaktligen fish and chips, friterad fisk, panerad och st�nkt med vin�ger, med tjocka pommes frites

I Indien blandar man aldrig r�tterna

Wed, 16 Sep 2009 07:20:50 GMT

du f�r inte ta maten med v�nster hand, den anses vara oren, den handen anv�nds till annat.

I Indien blandar man aldrig r�tterna, dessutom �ter man med fingrarna. Men se upp, du f�r inte ta maten med v�nster hand, den anses vara oren, den handen anv�nds till annat.

En typisk indisk m�ltid best�r av en k�ttr�tt, en gr�nsaksr�tt,br�d eller ris, en r�tt med b�nor, en yoghurtr�tt och nygjord chutney eller sallad.

Man �ter mycket lamm, get, kycklig, panerad stekt fisk, poori och naan (uppbl�sta br�d liknande pannkakor) och basmatiris. Mellan dessa m�ltider �lskar en indier dessutom att g� och sm�snaska p� saker.

Ist�llet f�r dessert v�ljer man att �ta frukt. N�got som du n�stan alltid st�ter p� p� borden om du bes�ker landet �r yoghurt, detta har man till allt.

Kryddor som ofta f�rekommer i matlagningen �r spiskummin, vitl�k, ingef�ra, kanel, svartpeppar, koriander, gurkmeja, kardemumma, kryddnejlikor och muskot.

Curry f�rknippar m�nga med det indiska k�ket. Men currykryddan som st�r i v�ra kryddhyllor existerar inte i Indien. Curry �r inte en krydda, utan flera. Indiens motsvarighet till currykryddan �r masala, som betyder just det, kryddblandning och de �r o�ndligt m�nga.

Indisk gr�nsakscurry
1/2 blomk�lshuvud
1 zuccini
2 potatisar
4 tomater
1 matsked oliv- eller rapsolja

1/2 matsked svarta eller gula
hela senapsfr�n
2 teskedar hel spiskummin eller 1/2-1 tesked malen
2 deciliter vatten
1-2 tesked garam masala
1/2-1 tesked malen koriander
2-3 teskedar f�rskriven ingef�ra
1/2 pakett frysta gr�na b�nor, � 250 gram
�rtsalt
1-2 tesked citronsaft

Ansa och sk�r alla gr�nsaker i bitar. V�rm oljan i en gryta. Fr�s kummin och senapsfr�n tills de b�rjar "hoppa". Tills�tt vatten, alla gr�nsaker och kryddor. L�t koka tills gr�nsakerna �r mjuka. L�t b�norna koka med i slutet av koktiden.Smaka av med �rtsalt och citronsaft.Serveras med ris, chutney, svalkande yoghurts�s och sallad.

Mexikansk mat

Sun, 13 Sep 2009 14:36:22 GMT

Mexikansk matlagning �r en blandning av den centralamerikanska, spanska och arabiska matkulturen.

Man anv�nder sig mycket av frukter och kryddor som avokado, chayote (p�ronformad pumpa eller squash), chilipeppar, koriander, oregano, svartpeppar, plantanos (liknande banan) och tomatillas (en typ av gr�na tomater med brunt h�lje).

Matvanorna kommer fr�n forntida Spanien och man �ter traditionellt fyra m�l om dagen. Att �ta �r ett tillf�lle att umg�s och tr�ffa sina n�ra och k�ra, d�rf�r �ter man g�rna l�nge och mycket. Sedan tar m�nga en tupplur efter maten, f�r att l�ta kroppen sm�lta ner maten ordentligt.

Ordlista
Tortilla: tunt br�d av majs- och vetemj�l
Burritos: fyllda tortillas
Arroz: ris
Frijoles: b�nor
Salsa: s�s
Empanadas: s�t eller saftig pirog

Almuerzo: frukost, �ts vanligen tidigt av lite bastantare slag klockan 7.00-8.00 eller en l�ttare n�got senare klockan 9.00-9.30. Morgonpigga brukar �ta en taco eller enchilada medan sjusovare intar n�got bakverk. P� morgonkvisten �r det vanligt att man dricker kaffe eller choklad och apelsinjuice.

Merienda: Andra frukost �ter man n�gra timmar senare 10.30-11.00, ofta en omelett, huevos rancheros, eller biffstek.

La comida: Huvudm�l, �ts runt klockan 14.00 p� dagen och d� �r det inte ovanligt att man stoppar i sig ett halvt dussin r�tter. Man �ter i ett par timmar och tar g�rna en tupplur efter�t.

Cena: Kv�llsvard �ter man efter klockan 21.00, det �r en l�tt version av la comida och kan p�g� till efter midnatt.

�

Underl�tta f�r synskadade n�r du skriver

Fri, 11 Sep 2009 08:32:16 GMT

Att l�sa med sk�rml�sare kan vara jobbigt n�r folk anv�nder f�rkortningar och upprepar samma tecken i sina inl�gg.

N�r man �r synskadad och ska l�sa p� datorn s� anv�nder man ett till�ggsprogram som talar om vad man skriver. Detta program talar �ven om f�r oss exakt vad som st�r p� sk�rmen.

N�r ni skriver inl�gg i de olika tr�darna �r det bra om ni inte anv�nder f�rkortningar. F�rkortningar g�r det mycket sv�rt f�r oss synskadade att f� ett sammanhang i vad som st�r p� sk�rmen. Det �r mycket b�ttre att ni skriver ut hela ordet i dess fulla l�ngd f�r d� h�r vi ordet och inte n�got konstigt. Programmet �vers�tter och l�ser f�rkortningar som hela ord.

Det finns ett problem till f�r oss som har sk�rml�sare. Det �r detta ofog att s�tta ut m�nga likadana tecken efter vissa ord.

Exempelvis: ?????

Dessa fem fr�getecken l�ser sk�rml�saren "FR�GA FR�GA FR�GA FR�GA FR�GA" och ni kan sj�lva f�rst� hur jobbigt detta blir att lyssna till. S�dana sidor undviker man i st�rsta m�jliga m�n och det drabbar er som skriver genom att vi inte bes�ker sidorna. Undvik allts� att skriva samma tecken flera g�nger efter varandra.

SvenA
Sajtv�rd p� Synskadade iFokus

Nya funktioner

Fri, 04 Sep 2009 10:23:42 GMT

I helgen kommer det att komma lite nya finesser h�r p� iFokus. Du kanske redan har m�rkt att saker och ting har h�nt?

Men det som kommer att komma ut snart, troligtvis under helgen, �r f�ljande:

Ikon f�r v�rd och medarbetare
Som v�rd eller medarbetare kommer du per inl�gg kunna kryssa i en kryssruta som g�r att det visas en ikon i inl�ggslistan och inl�gget eller kommentaren att det �r skrivet av en v�rd eller medarbetare. Detta g�ller givetvis bara p� den egna sajten.

Skriva anonymt
Medlemmar�som�har�iFokus Plus kommer att kunna skriva tr�dar men se ut att vara anonym. Det �r en funktion som �r v�rdefull p� sajter som tar upp lite mer k�nsliga �mnen.

Enklare att bli medlem i sajt
P� sajten startsida finns en stor fet f�rglad knapp f�r att l�gga till sajten som favorit. F�rhoppningsvis g�r det att fler l�gger till favoritsajter.

Personligt aktivitetsindex tas bort
Vi tar bort det personliga aktivitetsindexet. Det har inte lett till b�ttre aktivitet, men d�remot lett till mycket f�rvirring och dessutom s�mre prestanda.

H�gerspalten �ndras lite
H�gerspalten kommer att f�r�ndras lite n�r stenarna f�rsvinner. Bland annat kommer medlemmar kunna se hur l�nge de har kvar p� iFokus Plus och iFokus Minus och dessutom...

Chat
I h�gerspalten kommer det att finnas en chat f�r de med iFokus Plus. Chatten kommer att aktiveras f�r de sajter som har tillr�ckligt med aktivitet i forumet och om man sj�lv vill ha chatten aktiv.

Den�st�rsta risken med en chat �r att det bara st�r "hall�?" eller "n�gon h�r?" eller "h�r var det d�tt...". Det skadar bara sajten. D�rf�r kommer det kr�vas en viss aktivitet p� sajten innan man f�r aktivera chatten.

Slutligen...
En nyhet som inte funktionsm�ssigt ber�r er s� mycket �r att Staffan och Niklas nu kan �ndra bannern i sidhuvudet sj�lva. Den platsen kommer att anv�ndas f�r att marknadsf�ra sajterna p� iFokus, t ex n�r en ny sajt lanserats kan man ha en banner f�r nya sajten. Om n�gon sajt k�r en t�vling kan man ha en banner f�r det etc. Det blir Niklas och Staffan som best�mmer vad som hamnar d�r, men jag tror det kan gynna aktiviteten p� alla sajter.

Rysk matkultur

Sun, 30 Aug 2009 06:36:48 GMT

Havregrynsgr�t som vi k�nner den �r inget som tilltalar ryssen, ist�llet ska det vara sm�rigt,onyttigt och matigt

�ldsta k�nda r�tt i Ryssland �r bliny (pannkakor). Bliny var symbol f�r solen och genom att tillaga och �ta den vid v�rdagj�mningen hedrade och tillbad man ett viktig heligt objekt. Denna tradition lever �n idag �ven om den inte har samma religi�sa inneb�rd.

Det viktigaste f�do�mnet var br�d. Det bakades fr�mst av r�gmj�l. Ibland anv�nde man ocks� andra s�desslag som hirs och vete, men det var v�ldigt s�llsynt bland b�nderna. Man �t br�d i tjocka bitar med mycket sm�r.
Br�d s�gs inte som n�got obetydligt som man �ter till den riktiga maten, utan som grunden till m�ltiden. Br�det �r en symbol f�r livet sj�lvt. Genom �rhundraden utveklades bakningen av br�det till en l�ngsam full�ndat ritual.

En annan viktig grundf�da var kasja, en sorts gr�t. Den lagades av hemmaodlad s�d, fr�mst bovetegryn, men ibland ocks� av vete, havre, korn och hirs. Man stekte grynen i lite fett eller olja tills de blivit brynta. Sedan blandade man varmt saltat vatten och grynen i en stenkruka och l�t det st�. Efter ett tag satte man krukan i en lagom varm ugn. Ibland tog man grynen och h�llde p� mera vatten. Meningen �r att grynen ska suga upp vattnet utan att bli kladdiga eller mosiga. Till kasjan kunde man tills�tta n�stan vad som helst. Ett �gg, lite hackad stekt l�k, svamp eller en finhackad k�ttbit som var f�r liten att serveras separat.

Det var ocks� vanligt att man ofta �t soppor. Det fanns tre grundtyper i b�ndernas k�k:

Sjtji �r en k�lsoppa som p� sommaren lagas av f�rsk vitk�l och p� vintern av surk�l.

Borsjtj kokas p� r�dbetor, men oftast tillsattes flera ingredienser bl a korv, k�tt och potatis och p� det s�ttet blev den till en hel v�l sammansatt m�ltid.

Ucha �r en fisksoppa. Den enklaste sorten gjorde man genom att sjuda rensad hel fisk och sedan smaks�tta den med �rter och kryddor.

Om det var ont om mat �t man �ven hela fisken och ben som blivit mjuka genom kokning. Om man hade tillr�ckligt med mat kunde man sila bort fisk och gr�nsaker f�r att f� en klar buljong. D�refter fick finare fisk sjuda i buljongen innan soppan serverades. Det anses att ucha blir godast om den kokas p� flera olika fisksorter.

P� senare tid blev soppa en allt viktigare r�tt och i det moderna Ryssland �ter man soppa minst en g�ng om dagen.

Till maten kunde man dricka kvass. Kvass p�minner om svagdrickan i V�steuropa. Kvassen bryggs p� s�d och malt, men kan ocks� bryggas p� �verblivna br�dkanter. Sedan f�r den dra och j�sa i varmt vatten n�gra timmar. D�refter tills�tts socker, frukt eller honung som s�tningsmedel. Kvass blir lite kolsyrad och den har l�g alkoholhalt.

Ryssarna �ter mycket piroger.
Salta piroger kan ers�tta en hel m�ltid. En salt pirog kan vara fylld med k�l, svamp, k�tt eller l�k. S�ta piroger avnjuter man ofta med te. Pirogerna kan inneh�lla �pple, aprikos, plommon eller kvarg.

�

Brasiliansk matkultur

Sun, 30 Aug 2009 04:23:25 GMT

I Brasilien smakar maten alltid bra och man har m�nga kulinariska h�jdpunkter framf�r sig om man planerar att resa dit!

Basmaten i Brasilien best�r av ris och b�nor. Till det s� �ter man oftast kyckling, fisk eller k�tt. Nationalr�tten heter "Feijoada" och f�rr i tiden s� var det den maten som slavarna �t. Den serveras traditionellt p� l�rdagarna. Det �r en gryta som inneh�ller soltorkat k�tt och kryddad korv sin sedan kokas ihop med svarta b�nor, Till det s� �ter man ris, finskuren k�l, mandiokmj�l och skurna apelsiner.

Carne do Sol �r en ocks� typisk r�tt och best�r av torkat k�tt som saltas och torkas i flera omg�ngar. D�refter grillas k�ttet och serveras med maniok, ris, gr�na b�nor, salsa och tapioka.

Innan man �ter s� dricker man "caipirinah", som �r Brasiliens nationaldrink. Drinken best�r av pressad lime, socker, massor av is och en hel den av det Brasilianska br�nnvinet som �r gjort av sockerr�r. Under m�ltiden s� dricker man "Chopp" som �r deras fat�l. Den serveras iskall i sm� glas s� att den inte ska hinna bli varm innan man dricker upp.

I s�dra Brasiliens inland s� �ts det mycket k�tt, men deras matkultur har spridit sig v�ldigt mycket �ver stora delar av Brasilien. Vid kustorterna s� �ter man mest fisk och skaldjur. I delstaten Bahia s� �r maten mycket starkare kryddad �n i andra delar av Brasilien.

Mycket av matkulturen har man tagit fr�n Afrika d� slavarna f�rde med sig mycket traditioner. Det �r i Bahia som den st�rsta delen av maten kommer fr�n Afrika.

Det dricks v�ldigt mycket juice i Brasilien och det finns antagligen inget annat land som har st�rre utbud av olika juicesorter.

Japans matkultur

Sat, 29 Aug 2009 18:45:20 GMT

Japanerna har en mycket speciell matkultur, bland annat n�r det g�ller bordskick och dryckesvanor.

En vanlig japansk middag, i hemmen eller p� restauranger, inkluderar oftast en sk�l med ris och en sk�l med soppa, Sk�len med soppa �r d�r lock �ver. F�r �vrigt best�r m�ltiden av ett varierande antal sm� fat och sk�lar. Oftast fisk p� ett fat och k�tt p� ett annat. Ofta b�rjar man med n�gra skivor sashimi, det vill s�ga r�a fiskfile�r. Det finns alltid en sk�l med inlagda gr�nsaker, pickles, som �ts sist.

Annars finns det inga regler f�r ordningen vid matbordet. Men man kan ocks� ta omv�xlande tuggor. M�ltiden �r det som �r upplagt, och det enda som erbjuds p�fyllning �r riset och eventuellt soppan. Desserter f�rekommer inte i Japan, m�jligtvis en frukt efter maten.

Japaner dricker aldrig vin, bara sake eller �l till maten. Sake �r gjort av ris och anses d�rf�r inte passa ihop med vanligt ris. Om sake serveras till m�ltiden, kommer d�rf�r riset in sist, n�r man avslutat drickandet.

Ris �r alltid huvudr�tten i en middag, allt annat serveras som tillbeh�r. D�rf�r �ter man ofta en sk�l ris f�r sig och avslutar med allt tillbeh�r.

Japanerna har naturligtvis m�nga bordsskicksregler men jag ska bara n�mna n�gra av dom viktigaste. Japaner h�ller soja p� det Mesta, men aldrig p� riset. Riset ska vara vitt och rent. Som man kunde v�nta sig har ocks� avfallet sin estetik i Japan. Denna stadgar till exempel hur fiskbenen ska l�mnas p� tallriken. Man f�r allts� inte l�mna sin bricka som ett bombnedslag. Locken ska s�ttas tillbaka p� sk�larna. Sakerna ska vara tillbaka p� sina platser. Det som blir �ver ska st�llas upp i prydliga h�gar. Man f�r inte vifta eller peka med pinnarna. N�r de inte anv�nds ska de ligga samlade p� sitt st�lle eller ovanp� en sk�l. Man ska aldrig l�mna pinnarna st�ende i en sk�l. Mat f�r heller inte utv�xlas mellan tv� par pinnar. B�da dessa saker f�rekommer n�mligen vid den buddhistiska begravningsritualen, och v�cker d�rf�r alltid obehag.

Att s�tta rubrik

Thu, 27 Aug 2009 10:51:55 GMT

En bra rubrik g�r att man blir nyfiken p� inneh�llet, man vill l�sa mer, veta mer.. Man f�r fler svar p� sin fr�ga med en bra rubik.

Och dessutom s� ger bra rubriker fler l�sare. Fler l�sare ger fler kommentarer och n�jdare bes�kare. Det �r ett enkelt s�tt att �ka aktiviteten p� din sajt.

�H�r �r n�gra rubriker fr�n tr�dar p� olika sajter:

Grupp 1

Inte h�r
Annorlunda igen
Ovetande
Slutar aldrig bita
Nu gar det undan
Sn�lla! Hj�lp mig!
Klokt
AKUT HJ�LP!�
TITTA !!
Lite busy
Stolt!
Snart 100...

Grupp 2

Vad heter din ridtravare?
Frasgodis�
G�ra egen ost
Hur m�nga katter har ni?
Fenr�ta?
Pierca l�ppen, sv�rt att tala?
Borra i glas
Nytt objektiv till gammal kamera?
Julklappar via n�tet?
Tv�ngstankar vid dusch�
Vad v�ger ni nu?
Justering av vinge till valp

Ser ni n�gon skillnad mellan de tv� grupperna? Jag tycker att rubrikerna i grupp 2 �r mer intressanta. Grupp 2 inneh�ller fler substantiv (saker) och fler verb (n�got man g�r). Flera av dem �r dessutom utformade som fr�gor.

Vilka av rubrikerna tror ni lockar mest till l�sning? Rubrikerna i grupp 1 inneh�ller n�stan ingen information. Av rubriken kan man knappt gissa vad inl�gget handlar om.�

Det �r s�llan sv�rt att g�ra en hygglig rubrik. H�r �r n�gra tips:

* Sammanfatta inl�gget

* Ber�tta n�got

* Anv�nd substantiv och verb

* Fr�ga

* Anv�nd minst tre ord�

* Utnyttja den plats rubriken har

* Undvik utropstecken

Bra rubriker �r:

- Bra f�r skribenten som lockar fler att l�sa inl�gget

- Bra f�r bes�karen som l�ttare hittar vad han s�ker

- Bra f�r sajten som f�r h�gre aktivitet

Texten har jag l�nat av Niklas